Browsing the archives for the Euro tag

Avdelningen fullständigt värdelösa undersökningar-eller hur €uron kostar pengar även för det offentliga Sverige

No Comments
Demokrati, Ekonomi, Europa, samhälle

Så kom den då…undersökningen som jag hörde om i morse på radion, och ”som skulle bli så intressant att läsa”…enligt programledaren.

SCBs opinionsundersökning om svenskarnas stöd för €uron...vad kunde svaret bli ? Jag kunde svarat i sömnen, eller räknat ut det med lilltån. Allvarligt

talat, har vi råd med att slösa skattepengar på så fullständigt onödiga undersökningar? Jag tänker inte rabbla ett antal argument för eller emot undersökningen, utan nöjer mig med att påminna om hur man ofta ifrågasätter opinionsundersökningarna för väljarstödet till riksdagspartierna, samt att citera ansvarige för undersökningen på SCB,

”Johan Eklund påminner om att det inte var länge sedan en majoritet av svenskarna var för euron.

– I november 2009, för bara två år sedan alltså, var 44 procent av svenskarna för euron. 42 procent var då mot.”

Nej, skärpning! Jag skrev om EU i ett annat perspektiv i söndags. EU är så mycket mer än EMU, och vi är inte aktuella för medlemsskap i Euron nu ändå. Detta trots att de flesta grannar gärna vill gå med, och det inkluderar även de två som finns med på bollen på bilden. (Ukraina är ju inte aktuellt av försklarliga skäl, men väl Polen) Man behöver faktiskt inte sparka på dem för det, respekt kan även vi visa!

DN, DN2SvD, Skånska Dagbl., HD.

Europa väl värt att vårda! #9 – Detta ständiga förnekande av vår gemenskap.

9 Comments
Danmark, Demokrati, Ekonomi, Europa, Frankrike, Storbritannien, Sverige, Tyskland, samhälle

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Jag tycker det är tragiskt att så många, och så olika människor, inte ser mer långsiktigt än man nu gör i Europafrågan. Jag hade egentligen tänkt skriva färdigt ett helt annat inlägg, men efter att ha sett Agenda ikväll, och lyssnat på debatten generellt sett i media om den kris man hela tiden tillskriver €uron -alltså valutan- måste jag skriva lite nytt om EU.

Ja, jag kan nog kallas en obotlig europé, och ja, jag står för det. Jag har växt upp i en s.k. mångkulturell miljö som tonåring utanför Paris, mitt i en internationell skola och en alltmer globaliserad tillvaro. Jag minns t.ex. när Mao Zedong dog -jag var inte särskilt gammal då- och vilken diskussion detta föranledde i Frankrike. Vilken betydelse skulle detta få för världen? Det skrevs spaltmeter i olika former, och eftersom det numera är 35 år sedan, kunde man säkerligen skriva ett antal historieböcker om tiden efter Mao.

Vad vi idag lätt kan konstatera, är att det fått oanade konsekvenser för vår värld i allmänhet och vår egen världsdel i synnerhet. Även det skulle bli en roman i sig, så det får i så fall bli ämnen för fler inlägg.

Jag vet vilken tillgång det är att få uppleva och lära om andra människor, både genom skolböcker och genom fysiska möten. Att stötas och blötas i klassrum, på raster, i gymnastiken…-”you name it” för att prata fin svengelska av idag-  Det är inte alltid en enkel värld, men otroligt utvecklande.

På den tiden var Sverige inte ännu med i det som då kallades ”EEC”, och det var många av mina vänner som undrade varför. Något jag egentligen, med den världsbild jag fått mig till livs i Lycée International de Saint Germain-en-Laye, aldrig kunde försvara.

Idag, snart 17 år efter vårt inträde i EU och 8 år efter folkomröstningen om valutan, är det på något sätt legio att kritisera unionen och dess valuta, där vi i Sverige inte ens är med

-trots att vi inte har undantag likt Danmark och Storbritannien-

men borde vara enligt det avtal som inte minst de större partierna i svensk demokrati var med att förhandla fram.

Idag behöver vi skilja på äpplen och päron i debatten, som Birgitta Ohlsson faktiskt också framhöll när Gustaf Fridolin repeterade sitt väl invanda mantra -jag har hört förr, både live och i media- som är så luddigt att det blåser iväg när försöker ta på det.

Det handlar idag inte om huruvida Sverige ska gå med i EMU eller ens folkomösta om ett ev. inräde. Den tanken ligger LÅNGT, LÅNGT borta i den svenska opinionen och bland alla ledande svenska politiker, utom hos Folkpartiet. Samtidigt kan noteras att våra grannländer i form av baltstaterna gör allt de kan för att få komma med. Intressant skillnad.

Jag lämnar den diskussionen för stunden, eftersom det enligt min mening just nu i Sverige bara är ett sätt att försöka flytta fokus från den verkliga diskussion, där även Sverige bör vara med. ”Varför ska vi vara med i sån’t skit?”, kunde man ju då i sann svensk jargong just nu fråga sig….

Vi bör inte avlägsna oss från att vara med att påverka den omgivning som kommer att påverka oss, oavsett vi är med i EMU eller inte, oavsett om vi tycker att vi i Norden borde skapa vår lilla krets här i norr för oss själva, oavsett om vi tycker att ”de där medelhavsländerna är ändå bara korrupta och oseriösa, så varför stödja dem”

Jo, därför att vi brukar vara duktiga prata om solidaritet och medmänsklighet ganska ofta annars. Därför att vi hör ihop med Europa både kulturellt och historiskt. Därför att vi under många år rest och mått bra som svenska turister i de flesta av dessa länder. Att inte hjälpa till eller åtminstone delta, kommer i en framtid bara slå tillbaka på oss. Gunnar Hökmark formulerar en del av det väldigt bra;

”Det är den stora Europakrisen, att vi låter världens snabbväxande ekonomier gå om oss, fördjupa skuldkrisen och marginalisera Europa när det gäller välstånd, utveckling och ledarskap som nu utspelar sig medan vi diskuterar i vilka grupper vi ska fatta de beslut som redan i dag kan fattas i Paris, Berlin, Rom, Aten och Stockholm.”

Vi behöver stärka ledarskapet och beslutsfattandet i våra demokratier, ingen annan världsdel kommer att göra det åt oss. Ett splittrat Europa lär inte stärka vår framgång i en kommande värld.

Inte heller är det finansmarknaderna som kommer att ta tag i problemen utan att det finns handfasta ledare i våra demokratier.

Fast det är kanske så vi vill ha det, lämna walk-over till andra delar av världen. Inte vara med och påverka det som påverkar oss. Att hjälpa och stödja med t.ex. miljöpolitik  och andra erfarenheter som den snabbt framryckande asiatiska världen. Det senare gagnar oss, och där finns massor att göra. Inte minst om man läser om vad som skedde i Durban gångna vecka. Om vi anser oss ha rätt att resa till andra delar av världen ska vi också vara beredda att ta ansvar. Då kan vi inte börja med att isolera oss i vårt egna lilla hörn.

Låt mig som avslutning förtydliga;

- nej, jag tycker inte att Frankrike och Tyskland föregått med goda exempel inom EU tidigare, så frankofil jag må vara, så uppskattande av den tyska gemütlichkeiten  jag är. De borde skärpa sig rejält, och har väl kanske insett det. Förhoppningsvis kan de stå emot orolig inhemsk protektionism. Dessutom bör de nog tänka på att förankra ett och annat ibland.

- nej, jag tycker inte det är i sin ordning att vältra över en massa finansiella kostnader på skattebetalarna i EU.

- jag tycker i första hand att det är länderna själva som ska ta tag i sina bekymmer. Sverige är hittills, delvis med lite tur, ett föregångsland. Låt oss fortsätta vara det. Påverka i posistiv riktining, med vårt kunnande.

Världen blir aldrig mer som den förut, det gäller stort som smått. Jag vill att vi ska vårda vårt kulturarv på många sätt, men vi kan inte klamra oss fast vid dåtid in absurdum.

Som vissa predikar motståndet mot EU kunde man tro att de önskade att Gustav Vasa inte hämtats tillbaka till Mora.

Bloggar; Mikael Andersson, Gunnar Hökmark, Carl Bildt, Johan Westerholm, JW2, Böhlmark om mys och rys, Jonas Sjöstedt vet vi ju vad han tycker, den hälsosamme ekonomisten är också inne på en linje.

Martin Moberg i sedvanlig stil den 12 dec.

Anders Wijkman på Newsmill, Svt Debatt, SvT,  SvD, SvD2, SvD3,  DN, DN2, DN3GP, HD, HD2,

Den som vill läsa lagom kritiska men oerhört insiktfulla och konstruktiva krönikor om Europa, bör titta lite närmare på Richard Swartz i DN.

Uppdatering på Lucia; otroligt upplyftande att läsa ett annat och lite vidgat perspektiv hos (S)-bloggaren Högbergs Tankar. Tack Peter!

SvD Brännpunkt, DN,

Europa väl värt att vårda! #8, ”Alla ska med….”

2 Comments
Demokrati, Ekonomi, Europa, Sverige, världen

…men inte Sverige?

För inte länge sedan argumenterade vårt (f.d.?) (S)tora stolta vänsterparti med just de orden. Då gällde det inrikespolitik i Sverige, och något slags påstående om att de borgerliga inte vill tänka på hela landet.

Idag, sista dagen på Moderaternas partistämma 2011 efter fem år med Alliansregering, finner jag en tystnad kring den ordklyschan, inte därför att budskapet inte längre skulle vara aktuellt för Sverige eller Alliansregeringen.  Snarare för att det största oppositionspartiet befinner sig i kris, och att den formuleringen enligt vår samhällsbild inte är aktuell. Alla ska inte med på samma premisser, olika individer har olika önskemål och behov, och ja, det finns fortfarande massor att göra för att förbättra situationen för svenskar i dagens Sverige.

Nej, ämnet för dagen i min värld är varför vi inte ska applicera detta på vårt EU-medlemsskap. Ska vi medvetet sätta oss på läktaren, är det man från vänsterhåll vill? En av ledarna i dagens nummer av DN tar upp den vinkeln, att ”Sverige ska med”. Slutklämmen, i en läsvärd artikel, är

Dessutom handlar samarbetet i EU inte enbart om förpliktelser – utan också om solidaritet. Om Europas länder ska orka hålla ihop måste de också vara beredda att hjälpa varandra när det verkligen behövs.

Var finns solidariteten i Sverige när sätter oss på läktaren? Gäller vår s.k. solidaritet med omvärlden bara länder i ”långtbortistan”… Men det är klart att när man som Jonas Sjöstedt (V) sitter och sluggerargumenterar om €uro-fiasko och Titanic m.m., samtidigt som EU-ministern lugnt och sansat resonerar ur flera synvinklar utan att skönmåla, då tycker åtminstone inte jag att han skapar bättre förtroende än vad oppo(s)itionsledaren Juholt lyckats med den senaste tiden…och då kan man ju undra vem som är mest lik Titanic..för att raljera lite.

I gårdagens DN fanns ett stort uppslag, på fyra sidor om eurokrisen, som man kallar den, som var intresant läsning. Av någon anledning finns den bara i pappersvarianten, det är som om det vore avsiktligt. Johan Schück spekulerar om kollaps m.m, men belyser också vilken utmaning Europa står inför, och då inte bara valutan som alla här hemma vill ha som syndabock. Precis som bl.a. Birgitta Ohlsson påpekade, handlar det om mycket djupare missförhållanden än en valutas vara eller icke vara.

Det jag efterlyser är ett seriöst, och då menar jag just seriöst, alternativ till ett sammansvetsat EU. Belackarna måste ju ha något att kontra med? Eller menar de på fullt allvar att det vore bättre om man återinförde de 17 tidigare valutorna och att allt då vore frid och och fröjd, att det skulle fungera med en devalveringsspiral som då vore en stor sannolikhet? Att ”roffferiet” i form av att köpa sig marknad på bekostnad av grannarna skulle legaliseras.

Nej, vi behöver ta oss samman, inte splittra oss i nya falanger, där den ena gör vissa saker, ”men inte mer”, och andra gör mycket, ”plus lite till”. Som ledaren tar upp är det pinsamt att Sverige inte, mycket pga Socialdemokraterna med Waidelich i spetsen -denne f.d. Europaparlamentariker- deltar i det som kallas europlussamarbetet, där man inte behöver vara medlem i valutasamarbetet, men kan vara med och påverka den turbulens som nu pågår.

Jag återkommer i ämnet, och de intressanta resonemangen i DN.

SvD, SvD2,  SvD3, GP, DN,

Uppdatering 24 oktober

Thomas Böhlmark, Gunnar Hökmark, Sveriges Radio,

Bitterljuva toner i mediesfären.

3 Comments
Demokrati, Europa, Politik, Semester, Sverige, samhälle

Idag har regeringens, läs Alliansens, politik slagits i spillror, allt enligt den samlade oppositionens åsiktsyttringar, långt ifrån läst alla.

Idag har man tagit ett ansvarsfullt steg för att bibehålla marginaler (dvs. inte skapa underskott i finanserna), utvärdera vilka reformer, om några, man har råd med kommande budgetår. Vad som är viktigast. Detta enligt den borgerliga mediesfären och bloggosfären. (inte heller där läst allt)

Vem har rätt, och vad stämmer? Ja, det ligger självklart i betraktarens ögon, och vilka glasögon ”tyckarna” har på sig. Jag är fortfarande halvt kvar i semesterbortkoppling, eller rättare sagt på väg in i vardagslivet igen, vilket innebär att jag valt att inte ännu koppla på den värsta debattandan i min blogg, eller på t.ex. Facebook.

Det har varit skönt att ta en reflekterande paus (nästan) i skrivandet sedan jag lämnade Almedalen. Stoffet finns dock, och jag skulle ljuga om jag inte erkände att det ofta kliat i fingrarna. Samtidigt vill jag inte ha en ensidig s.k. megafoneffekt med min blogg, jag är inte för mer än att kunna syna den politik som vår regering för, jag vill inte bara reflektera de dagliga politiska pajkastningarna från de olika lägren. Och jag måste säga att jag inte har så mycket till övers för den storm av nästintill jublande socialdemokratiska bloggares uttryck idag. För att inte tala om mediernas spegling av det ”tomma i vad som återstår av Moderaternas politik och löften”. Slutsatserna dras innan olika parters uttalanden gjorts, allt i den tangentsnabba internetvärlden, och TV ska inte vara sämre. (Ulf Kristofferson på TV4 t.ex.) Att som statsvetaren Jenny Madestam som jag normalt hyser stor respekt för, kalla dagens vändning för enbart svepskäl tycker jag är lite magstarkt…Då tror jag Henrik Ekengren Oscarsson är mer rätt ute idag.

Dessutom vill jag emellanåt kunna skriva om lokala saker, om mer globala diton, och inte minst om europeiska händelser.

Vad som idag skett, kommer att debatteras och dryftas länge framöver, jag tror att man ska stilla sig lite innan man drar för stora växlar på det svenska. Intressant kan ju även vara att studera vad Riksbanken tänker göra penningpolitiskt i september…

Lika viktigt, tycker jag, men kanske inte så många här hemma (?), är det som uttalades mellan den franske presidenten Nicolas Sarkozy och den tyska förbundskanslern Angela Merkel. vad de sade, var inte direkt väntat av finansvärlden, som trodde att pengar åter skulle spridas i s.k. paket. Det blir spännande att se hur EU hanterar den av många redan utdömda europeiska valutan och ekonomiska politiken. Till detta återkommer jag dock, och passar på att gratulera min bloggvän Mattias Lundbäck, som oftas inte är helt överens med mina åsikter.  Han fyller år idag. Det gör även Thomas Böhlmark, som skrev detta omdebatterade inlägg imorse. Grattis!

Nu är det sent, och jag ska själv till budgetdiskussioner imorgon med kommunledningen rörande vår nämnds äskanden inför 2012. God natt och ser fram emot en intressant höst inom många områden…

DN, DN2, DN3, SvD, SvD2, GP, Hd ,

Bloggar, Kent P., Tokmoderaten, Maria H., Mikael Andersson, Göran Pettersson, Dennis (MUF),

Krassmann, Annika Högberg, Martin Moberg, Sebastians tankar, Röda Berget, Westerholm, Högbergs tankar, Jinge,

Europa väl värt att vårda! #edizione estiva italiana

No Comments
Europa, Semester, samhälle

Lite kluvet, men härligt skönt bekvämt sitter jag med datorn vid ett cafébord, i Medelhavsmörkret som bomull runtomkring och vågorna, ganska kraftiga, slår in mot stranden med ett angenämt brus i bakgrunden. Bara några tiotal meter härifrån.

Att man sedan får hjälp av nattportiern med sladd, förlängningsdito, till datorn för att kunna sitta ute gör saken inte mindre angenäm. Förvisso kan man rent filosofiskt undra vad det är för värld vi lever i när vi kopplar upp oss när som fjärran, och det mitt i en ledighet. På gott och ont. Det som ger en en enorm frihet ger samtidigt en sanslös fastkedjning vid det som man reser ifrån, eller bara försöker koppla bort.

När jag idag efter några dagars -nästan- nätfri tillvaro, scannar av vad som hänt i världen och hemma, verkar det handla mest om EUs räddningspaket till Grekland och valet av kandidater till Centerpartiets stämma med val av ny partiledare. Jag känner mig otroligt långt från denna värld å ena sidan, men paradoxalt nog samtidigt väldigt nära. Det är väl lite av den känslan som jag även beskrev ovan- fri men ändå ”fjättrad”.

Jag vägrar släppa semesterkänslan som nu infunnit sig, och tänker idag inte kommentera C-kandidaterna -alla tre har säkert sina för och nackdelar- mer än med några länkar och att jag hoppas att man fortsätter med sin företagsvänliga sida. Den behöver Sverige, och den beöver Alliansen som regering. Att bli så bemött som vi blivit på två hotell, av ganska enkel karaktär, de senaste två dagarna, får en att fundera över hur vi ska uppnå en mer service- och entreprenörsinriktad verklighet i vårt hemland. Kan jag bidra, ska jag gärna göra det.

Den andra tanken kopplar mig till €uron och dess ”straff” och syndabocksstämpel. Stackars €uro! Flera oberoende personer, men inte minst finansministern, har poängterat att det handlar om länders ansvar, inte en valutas fel. Visst kan det behövas justeringar av valutasystemet, men säg vilken nyordning blir perfekt från början? Jag märker, för att inte prata om just småföretagens nytta av valutan, hur enkelt allt är med en valuta när man reser på det sätt som vi gör; inga skiften av mynt i plånboken, lätt att jämföra priser m.m. Att sedan länder inte håller sig till gemensamt satta regler kan ju inte valutan lastas för!

Dags att avrunda denna lilla krönika från ett San Remo där våra svenska rötter har fäste i form av just företagsamhet, Alfred Nobel bodde här de sista fem åren av sitt liv. Staden levererar alla blommor till Nobelfesten varje år. Imorgon blir det antagligen åter ett bad i Medelhavet, därefter besök uppe i ett lilleputtland som inte vill inordna sig vare sig i Italien eller Frankrikes system. Nu ska det bli skönt att luta huvudet mot kudden och sova till Medelhavets vågbrus. Godnatt och på återhörande! I och från Europa.

Bloggar ; Kent Persson, Tokmoderaten, Thomas B., DHE, (S)ebastian, Peter A., Magnus  A, Per Ankersjö,

SvD, DN, DN2, Expressen, GP, HD,

Euro-pa väl värt att vårda! #6

No Comments
Ekonomi, Europa, Näringsliv

Ett litet avsteg i rubriken får bli undantaget idag, eftersom det är fortsättningen i SvDs serie om ”Euron delar Europa”.  När det stormar är det bättre att vara ombord säger finansministern, enligt skribenten. Som jag även uttryckte igår, Anders Borg är klart för Eurosamarbetet, i synnerhet med den kompetens och situation han representerar. Inget mer om det förutom citatet ovan tas dock upp i artikeln.

I den senare, speglas hur Estland gjort allt rätt, med bl.a EUs lägsta statsskuld (8%), och att de flesta esterna är postiva till övergången. Mycket mer än så får man egentligen inte veta, utan artikeln spårar över i att Ungerns, som tillträdande ordförandeland, premiärminister tydligen distanserar sig från ett snabbt medlemsskap i €urozonen. Trots detta har man gjort en hel del av ”ekonomisk hemläxa”, och det som möjligen stör är en för stor statsskuld. Denna har dock inget med storleken på vare sig Greklands (140%) eller Italiens (120%) att göra. (Får enligt reglerna vara 60% av BruttoNationalProdukten, dvs. ett lands värde av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import)

På samma sätt som Sverige är beroende av sina exportmarknader, varav flera finns i EU, ger återhämtningen efter krisen 2008-2009 Östeuropa styrka.  Samtidigt finns en skepsis mot utvidningen, dels bland de egna kandidatländerna (troligen bara så länge det krisartade läget består enl. min mening), dels från övriga €uro-länder, som dragit öronen åt sig efter att man sett hur en del länder agerat. Rimligtvis är också detta övergående, även om man kommer att ställa ökade indirekta krav.

Som det ser ut nu, är Litauen och Bulgarien på väg in 2015, Polen och Tjeckien 2017 och ev. Rumänien 2019.

Som fotnot kan vi konstatera att de enda som inte förbundit sig att ansluta till Euron är Danmark och Storbritannien. Sverige kommer aldrig att tvingas in, men har inget särskilt avtal om att stå utanför.

GP,

Europa väl värt att vårda! #5

1 Comment
Ekonomi, Europa, Politik, Sverige, Vardagsliv, samhälle

Just idag var det inte detta som jag tänkte börja skriva om, men eftersom jag såg den feta rubriken i SvD imorse, och läste den till min sena lunch, får jag bara erkänna att den satte igång tankarna kring min serie som jag startade i våras. Tyvärr blev den lagd lite på is under och efter valet, men idag känns det som ett naturligt läge att sätta igång den igen, inte minst sedan jag läst artikeln. Eftersom det tydligen är en serie i Svenskan, blir det intressant att följa dem som kommer. 

Givetvis haglar blogg-och-besserwisser-kommentarerna i det läget vi nu har, ordning på finanserna i landet, åtminstone hyfsat och bättre än de flesta, en stärkt krona och så vidare. ”Det är ju åter billigt att resa till Thailand, Medelhavet och andra för svenskar populära resmål…trots allt verkar det vara det viktigaste för många. Det var annat ljud i skällan när vi upplevde raset i och med krisen för två år sedan.

För information noterade Nordea snittväxelkursen, den elektroniska -alltså inte sedelkursen- till  SEK 7,70 för dollarn och 11,00 för €uron den 29 dec. 2008.    Idag har vi enligt samma modell 1€ = 8,98 SEK och 1$= 6,83  SEK, båda snällt avrundat gentemot utlandet. Alltså nästan 1 kronas skillnad mot dollarn och hela 2 kronor mot €uron.

Bloggen Cornucopia har i mitt tycke ett mycket balanserat inlägg angående denna artikel, en artikel som gör det väldigt lätt för sig, tyvärr alltför vanligt!

Om vi benar lite;

” Många ekonomer anser att krisen bevisat att valutaunionen inte är optimal och förutspått att svaga länder kommer att få lämna samarbetet.”

Jo, må så vara, men reglerna var ingen nyhet när man gick med i samarbetet från början, och då håller det inte att glida på gränserna, som inte bara de s.k. svaga länderna gjort. Och vilka är förresten ”ekonomerna”?

Man kan jämföra det med en mänsklig sandlåda, och barnslighet, och där har i det här fallet både politiker och företagsledare ett ansvar att bära. De ska bära och följa den långsiktiga visionen, inte kasta paj på andra och försöka sko sig för egen del.

(en mycket större diskussion innebär att inse att det tyvärr att ganska regerande som beteende i samhället som helhet, trots allt prat om solidaritet m.m.)

 Nordeas VD sätter fingret på rätt mycket, men ändå vrider Svd det till att han inte vill gå med…

”–Det är en politisk fråga. Om man inte är med i euron måste man föra en mycket disciplinerad finans- och penningpolitik, annars straffas man genast. – {vilket vår regering och ämbetsmannakår gjort alldeles ypperligt för det mesta, med finansministern i spetsen, min  anm.} – Om man är med i samarbetet kanske man har lite mer spelrum, man kan till exempel ha lite större underskott. Men problemet är att en del länder gett sig själva för mycket utrymme, säger Christian Clausen.”

Tidningen fortsätter

”Samtidigt har svensk ekonomi gått som tåget utanför euro- zonen. Finansminister Anders Borg menar att Sverige skulle ha klarat sig bra även med euron som valuta. Men han har inte varit lika pådrivande som Folkpartiledaren Jan Björklund i att få till stånd en ny folkomröstning om ett svenskt medlemskap.”

Anders Borg är klart för samarbete, även om han är intelligent nog att inte ta rätt strid vid fel tillfälle…minns hur herr Persson agerade, och hur vi tragiskt tappade en ly(s)ande minister i dåvarande regering under slutspurten av folkomröstningskampanjen. Kopplingen mellan dådet och €uron var noll, men jag är rätt övertygad om att det ändå påverkade utgången, i ett land som väldigt mycket bygger sin tillvaro på säkerhet och introvert trygghet -hur schimär den än må vara i olika fall. 

Att skolministern och folkpartiledaren  Jan Björklund driver frågan mer än andra ska han ha en eloge för, även om jag ofta tycker han gör det lite fel. Likaväl som jag tycker att (m)itt eget parti kör lite mycket av strutspolitik, trots att jag intellektuellt förstår varför. Något man väljer att aldrig prata om kan dock heller inte bli verklighet - det gällde då, och det gäller nu.

–Jag har blivit lite mindre optimistisk det senaste året. Några regioner har överkonsumerat, inte överinvesterat. Det kommer att ta några år att komma tillbaka på banan, säger Atlas Copcos vd Ronnie Leten.

Läs mer vad han säger i artikeln, han är belgare, och har också klart för sig vad mycket handlar om.

Nordeas VD avslutar lika pricksäkert, och inte alls så tveksamt en del tycks vilja få det till

–Euron och dollarn är världens två reservvalutor och det är ingen tvekan om att euron kommer att överleva. Frågan är hur lång tid det tar att lösa de här akuta problemen, säger Nordeas danske vd Christian Clausen.

För mig finns det så många olika parametrar i denna fråga, och att tro att gemene man ska förstå problematiken genom att dra populistiska valsar är att lura sig själv och underminera all framtid för Sverige i större sammanhang. Det kan låta svulstigt, men jag fortsätter att hävda att vi alla måste vara seriösa, oavsett vad vi tillhör för fackområde, och många tillhör idag flera,  ”har flera olika kepsar att ta på sig”. 

Jag lär återkomma, men vi får inte glömma i sammanhanget att den starka kronans ursprung till viss del vilar i det faktum att vår ekonomi f.n. är så stark och välskött -se ovan-, att Riksbanken höjer sin ränta i mycket raskare takt än de flesta andra centralbanker, vilket lockar kapital till Sverige (investerare får bättre betalt för sina penager här än på andra ställen) och även håller nere vår inflation (men gör det dyrare för svenska låntagare).

Vår flitige bloggare i Örebro, Kent P., tar idag upp, självkritiskt, detta ämne att vara seriös på ett mycket allvarligt sätt. Det ”tänket” borde även genomsyra den här typen av diskussioner. Följdaktligen kommar jag gärna diskutera olika synvinklar, men bara med dem som är villiga att göra det på ett ansvarsfullt sätt. I en demokrati är det rätt att tycka olika, och att verka för att komma framåt, tillsammans.

Likaså vet vi ju att min vän Tokmoderaten sitt sätt att skriva, just nu verkar det mesta handla om schack för honom -själv är jag för matt av förkylningstider-, men han har en viktig poäng som går att koppla till mitt resonemang.

”Jag vurmar för en mångfald i det borgerliga samarbetet och mår fysiskt illa av tanken på ett två- eller treparti-system i det här landet där det nya statsbärande partiet utmanas av ett grönt spektakel och ett gammalt statsbärande parti som bara rör sig i sina dödsryckningar.”

Citerar några av de länkande bloggarna;

försiktivt positiv Jan Nilsson i Västerbotten, liksom Peter Soilander med ett mycket bra biinlägg i sin blogg av idag om detta.

avvaktande den hälsosamme ekonomisten

övriga får ni söka upp själva….

DN, DN2, DN3, GP1, GP2, tänkvärt; GP3,   Expressen,

Europa väl värt att vårda! #4

No Comments
Ekonomi, Europa, Näringsliv, Sverige

Återigen en sen kväll, efter en rätt mastig försommardag med varierat innehåll.

Jag har prövat den svenska sjukvården igen, lyssnat på teorier och diskussioner om vänstern i Sverige, haft jobbnätverksmöte och sammanträtt i   församlingens tecken; kyrkorådet hade bl.a. som punkt ”utveckling av policyn /vedervärdigt ord i min smak/ för bruk av alkohol vid representation”.

Jag kan bara konstatera att flera av dessa trådar kommer jag att plocka upp igen, men ikväll är jag på tok för trött. Som trevlig gest för oss ”sommarbarn” hade man valt ut tre personer, inkl. mig själv, för att gratulera till kommande födelsedag, tack för fina blommor m.m! Nu är det dock fortfarande drygt två månader till dagen D, så den väntar vi också med.

Jag vill återigen koppla en liten diskussion till den ekonomiska oron, och det faktum att det inte är €uro-valutans fel att krisen pågår i vissa länder, samt att det ”baske mig” (för att citera en känd partiledare) inte är någon säkerhet i att ha den svenska kronan när det ”blåser på månen”.

Idag fortsatte räntefall och kronans värdeminskning. Jodå, kronan tappar visst, om någon nu inte trodde det. Både mot ($) dollarn och €uron. Gentemot dollarn ligger kronan på den lägsta nivån sedan över ett år, och trots att €uron tappar mark mot dollarn, så går den bättre än kronan…tyckte jag hörde att kronan var så mycket säkrare och starkare än €uron…

När mina föräldrar, som bor utanför Paris, passerade norrut via Sollentuna förra veckan, bekräftade de att Sverige omtalas i mycket positiva omdömen nere på kontinenten.

EU har enorm respekt för vad vi vågat göra här i norr, och vill ta efter många saker; värt att vårda tycker jag!

———

En stund efter att jag lagt mig, publicerades ett utmärkt inlägg av Anna Kinberg Batra i DN.

Helg med bokrelease, mer medborgarkontakt, 40-årskalas och nationaldag.

No Comments
Europa, Sverige, Vardagsliv

En skön men intensiv helg tar sin ända. Den inleddes med en bokreleasekväll på Söder Mälarstand, och en god väns publikation nummer två, ”Skuggans Spel,” lite vin och trevliga diskussiner på en av båtarna vid kajen. Nu gäller det bara att läsa boken också, och recensera!

Efter det lite trevligt samkväm med en kollega från Sveriges Radio.

Lördagen gick i ledighetens tecken, sånär som på två timmars – återigen mycket inspirerande - möten med kommuninvånare som vi knackade dörr hos. Solen sken och alla var glada över att få prata med oss!

På kvällen var det så dags för en av mina gamla ”kursares” fru att fira sina 40 år med stor fest i Spånga Folkets Hus. En lång, trevlig kväll med god mat, dryck, tal och musik & dans.  Träffade flera gamla kära vänner som jag inte ser så ofta. Det blev natt innan ögonen fick slutas för nattsömn, men så här års kan man undra vad som är natt eller tidig morgon…härligt skådespel!

Söndagen var vår sedan fem år införda nationaldag, 6 juni, och efter en sen frukost och lite pyssel, bar det av till Edsbergsparken här i Sollentuna för musik och firande.

En kaffe och Sverigebakelse i solen gjorde gott, innan det blev dags för trädgårdsarbete på gården hemma. Det växer verkligen så det knakar så här års!

Att det sedan gick grus i maskineriet för Robin Söderling i Paristennisen, får vi väl leva med. En Nadal i den form han var i idag, kan knappast någon i världen slå.

Ikväll kan man läsa att ”€uron i princip är dödsdömd” enligt ett antal brittiska ekonomer…jag tycker det är lätt patetiskt att de sitter och uttalar sig på sin ö, när man vet hur illa ställt det är med deras egen ekonomi och hur hårt det saneringsprogram den nya regeringen håller på att få till stånd är.

Då är det betydligt behagligare att läsa om vår egen finansministers  uttalande idag, och hur nyktert han ser på läget. Naturligtvis har några desperata euromotståndare tvingats kommentera det…jag tänker inte kommentera dem, utan önskar en god natt!

DN, DN2, SvD, GP, Sydsvenskan, Kent, Fredrik A., Staffan Strömbäck,

Jag är nog aningen mer positiv än Göran Pettersson

Herr Ohly ställer sig själv i en hörna, och kan inte slå bollen därifrån.

2 Comments
Ekonomi, Europa, Näringsliv, Sverige

Återigen faller kronan pga den finansiella oron  som råder sedan vissa regeringar i EU sett till att överbelåna sina länder, dvs. gör avsteg från det de själva varit med och bestämt om. Inte heller krisen mellan Nordkorea och Sydkorea gör saken bättre.

Dollarn har idag för första gången på mycket länge gått över 8 kronorsvallen. När detta skrivs, är kursen 8,05 SEK. Gentemot €uron står kronan så lågt som 9,84 SEK/€. Vill man köpa resevaluta får man betala 8,22 resp. 10,04.

Fast kronan står ju så stark för sig själv! Eller?

I söndagens Agenda, njöt Lars Ohly av att få vara med i glansen av ”de stora” i paneldebatten, de övriga inbjudna var Cecilia Hermansson chefsekonom Swedbank, Sven Hagströmer känd finansman och finansmarknadsdminister Mats Odell (Kd). Det tragikomiska var att han ganska snabbt klassade ut sig ur debatten, han pratade bara om grekiska löntagare och har inte förstått (eller vill inte) vad saken handlar om. De övriga tre förstår ju ekonomi på ett helt annat sätt, även om de ser saker delvis ur olika synvinklar. 

Demagogiska klyschor som visar att han inte förstått den strukturella krisen, i Grekland, i flera andra europeiska länder, gör att jag bara säger; bevare oss väl för att ha honom, Lars Ohly, med i en regering i höst!

Läs även Sydsvenskan med bra infallsvinkel i intervjun med Robert Bergqvist. E24 har också en bra bakgrundsbild. Just  

SEB tror i en valutaanalys idag att kronan kommer att stärkas till 9 kronor mot euron vid årets slut. Eftersom kronan är en mycket konjunkturkänslig valuta så kommer den att stärkas när Riksbanken börjar höja räntan, resonerar banken.

Detta innebär alltså, för den som läser, att för att kronan ska stärkas långsiktigt, krävs en räntehöjning från Riksbanken, dvs. att det blir dyrare för alla svenskar att låna pengar.
En stilla undran; är det också det som herr Ohly och vänstergänget tycker är fördelen med att stå utanför ett regelrätt valutasamarbete?

SvD 1, SvD 2, DN