Browsing the archives for the Anders Borg tag

Europa väl värt att vårda! #9 – Detta ständiga förnekande av vår gemenskap.

9 Comments
Danmark, Demokrati, Ekonomi, Europa, Frankrike, Storbritannien, Sverige, Tyskland, samhälle

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Jag tycker det är tragiskt att så många, och så olika människor, inte ser mer långsiktigt än man nu gör i Europafrågan. Jag hade egentligen tänkt skriva färdigt ett helt annat inlägg, men efter att ha sett Agenda ikväll, och lyssnat på debatten generellt sett i media om den kris man hela tiden tillskriver €uron -alltså valutan- måste jag skriva lite nytt om EU.

Ja, jag kan nog kallas en obotlig europé, och ja, jag står för det. Jag har växt upp i en s.k. mångkulturell miljö som tonåring utanför Paris, mitt i en internationell skola och en alltmer globaliserad tillvaro. Jag minns t.ex. när Mao Zedong dog -jag var inte särskilt gammal då- och vilken diskussion detta föranledde i Frankrike. Vilken betydelse skulle detta få för världen? Det skrevs spaltmeter i olika former, och eftersom det numera är 35 år sedan, kunde man säkerligen skriva ett antal historieböcker om tiden efter Mao.

Vad vi idag lätt kan konstatera, är att det fått oanade konsekvenser för vår värld i allmänhet och vår egen världsdel i synnerhet. Även det skulle bli en roman i sig, så det får i så fall bli ämnen för fler inlägg.

Jag vet vilken tillgång det är att få uppleva och lära om andra människor, både genom skolböcker och genom fysiska möten. Att stötas och blötas i klassrum, på raster, i gymnastiken…-”you name it” för att prata fin svengelska av idag-  Det är inte alltid en enkel värld, men otroligt utvecklande.

På den tiden var Sverige inte ännu med i det som då kallades ”EEC”, och det var många av mina vänner som undrade varför. Något jag egentligen, med den världsbild jag fått mig till livs i Lycée International de Saint Germain-en-Laye, aldrig kunde försvara.

Idag, snart 17 år efter vårt inträde i EU och 8 år efter folkomröstningen om valutan, är det på något sätt legio att kritisera unionen och dess valuta, där vi i Sverige inte ens är med

-trots att vi inte har undantag likt Danmark och Storbritannien-

men borde vara enligt det avtal som inte minst de större partierna i svensk demokrati var med att förhandla fram.

Idag behöver vi skilja på äpplen och päron i debatten, som Birgitta Ohlsson faktiskt också framhöll när Gustaf Fridolin repeterade sitt väl invanda mantra -jag har hört förr, både live och i media- som är så luddigt att det blåser iväg när försöker ta på det.

Det handlar idag inte om huruvida Sverige ska gå med i EMU eller ens folkomösta om ett ev. inräde. Den tanken ligger LÅNGT, LÅNGT borta i den svenska opinionen och bland alla ledande svenska politiker, utom hos Folkpartiet. Samtidigt kan noteras att våra grannländer i form av baltstaterna gör allt de kan för att få komma med. Intressant skillnad.

Jag lämnar den diskussionen för stunden, eftersom det enligt min mening just nu i Sverige bara är ett sätt att försöka flytta fokus från den verkliga diskussion, där även Sverige bör vara med. ”Varför ska vi vara med i sån’t skit?”, kunde man ju då i sann svensk jargong just nu fråga sig….

Vi bör inte avlägsna oss från att vara med att påverka den omgivning som kommer att påverka oss, oavsett vi är med i EMU eller inte, oavsett om vi tycker att vi i Norden borde skapa vår lilla krets här i norr för oss själva, oavsett om vi tycker att ”de där medelhavsländerna är ändå bara korrupta och oseriösa, så varför stödja dem”

Jo, därför att vi brukar vara duktiga prata om solidaritet och medmänsklighet ganska ofta annars. Därför att vi hör ihop med Europa både kulturellt och historiskt. Därför att vi under många år rest och mått bra som svenska turister i de flesta av dessa länder. Att inte hjälpa till eller åtminstone delta, kommer i en framtid bara slå tillbaka på oss. Gunnar Hökmark formulerar en del av det väldigt bra;

”Det är den stora Europakrisen, att vi låter världens snabbväxande ekonomier gå om oss, fördjupa skuldkrisen och marginalisera Europa när det gäller välstånd, utveckling och ledarskap som nu utspelar sig medan vi diskuterar i vilka grupper vi ska fatta de beslut som redan i dag kan fattas i Paris, Berlin, Rom, Aten och Stockholm.”

Vi behöver stärka ledarskapet och beslutsfattandet i våra demokratier, ingen annan världsdel kommer att göra det åt oss. Ett splittrat Europa lär inte stärka vår framgång i en kommande värld.

Inte heller är det finansmarknaderna som kommer att ta tag i problemen utan att det finns handfasta ledare i våra demokratier.

Fast det är kanske så vi vill ha det, lämna walk-over till andra delar av världen. Inte vara med och påverka det som påverkar oss. Att hjälpa och stödja med t.ex. miljöpolitik  och andra erfarenheter som den snabbt framryckande asiatiska världen. Det senare gagnar oss, och där finns massor att göra. Inte minst om man läser om vad som skedde i Durban gångna vecka. Om vi anser oss ha rätt att resa till andra delar av världen ska vi också vara beredda att ta ansvar. Då kan vi inte börja med att isolera oss i vårt egna lilla hörn.

Låt mig som avslutning förtydliga;

- nej, jag tycker inte att Frankrike och Tyskland föregått med goda exempel inom EU tidigare, så frankofil jag må vara, så uppskattande av den tyska gemütlichkeiten  jag är. De borde skärpa sig rejält, och har väl kanske insett det. Förhoppningsvis kan de stå emot orolig inhemsk protektionism. Dessutom bör de nog tänka på att förankra ett och annat ibland.

- nej, jag tycker inte det är i sin ordning att vältra över en massa finansiella kostnader på skattebetalarna i EU.

- jag tycker i första hand att det är länderna själva som ska ta tag i sina bekymmer. Sverige är hittills, delvis med lite tur, ett föregångsland. Låt oss fortsätta vara det. Påverka i posistiv riktining, med vårt kunnande.

Världen blir aldrig mer som den förut, det gäller stort som smått. Jag vill att vi ska vårda vårt kulturarv på många sätt, men vi kan inte klamra oss fast vid dåtid in absurdum.

Som vissa predikar motståndet mot EU kunde man tro att de önskade att Gustav Vasa inte hämtats tillbaka till Mora.

Bloggar; Mikael Andersson, Gunnar Hökmark, Carl Bildt, Johan Westerholm, JW2, Böhlmark om mys och rys, Jonas Sjöstedt vet vi ju vad han tycker, den hälsosamme ekonomisten är också inne på en linje.

Martin Moberg i sedvanlig stil den 12 dec.

Anders Wijkman på Newsmill, Svt Debatt, SvT,  SvD, SvD2, SvD3,  DN, DN2, DN3GP, HD, HD2,

Den som vill läsa lagom kritiska men oerhört insiktfulla och konstruktiva krönikor om Europa, bör titta lite närmare på Richard Swartz i DN.

Uppdatering på Lucia; otroligt upplyftande att läsa ett annat och lite vidgat perspektiv hos (S)-bloggaren Högbergs Tankar. Tack Peter!

SvD Brännpunkt, DN,

Europa väl värt att vårda! #8, ”Alla ska med….”

2 Comments
Demokrati, Ekonomi, Europa, Sverige, världen

…men inte Sverige?

För inte länge sedan argumenterade vårt (f.d.?) (S)tora stolta vänsterparti med just de orden. Då gällde det inrikespolitik i Sverige, och något slags påstående om att de borgerliga inte vill tänka på hela landet.

Idag, sista dagen på Moderaternas partistämma 2011 efter fem år med Alliansregering, finner jag en tystnad kring den ordklyschan, inte därför att budskapet inte längre skulle vara aktuellt för Sverige eller Alliansregeringen.  Snarare för att det största oppositionspartiet befinner sig i kris, och att den formuleringen enligt vår samhällsbild inte är aktuell. Alla ska inte med på samma premisser, olika individer har olika önskemål och behov, och ja, det finns fortfarande massor att göra för att förbättra situationen för svenskar i dagens Sverige.

Nej, ämnet för dagen i min värld är varför vi inte ska applicera detta på vårt EU-medlemsskap. Ska vi medvetet sätta oss på läktaren, är det man från vänsterhåll vill? En av ledarna i dagens nummer av DN tar upp den vinkeln, att ”Sverige ska med”. Slutklämmen, i en läsvärd artikel, är

Dessutom handlar samarbetet i EU inte enbart om förpliktelser – utan också om solidaritet. Om Europas länder ska orka hålla ihop måste de också vara beredda att hjälpa varandra när det verkligen behövs.

Var finns solidariteten i Sverige när sätter oss på läktaren? Gäller vår s.k. solidaritet med omvärlden bara länder i ”långtbortistan”… Men det är klart att när man som Jonas Sjöstedt (V) sitter och sluggerargumenterar om €uro-fiasko och Titanic m.m., samtidigt som EU-ministern lugnt och sansat resonerar ur flera synvinklar utan att skönmåla, då tycker åtminstone inte jag att han skapar bättre förtroende än vad oppo(s)itionsledaren Juholt lyckats med den senaste tiden…och då kan man ju undra vem som är mest lik Titanic..för att raljera lite.

I gårdagens DN fanns ett stort uppslag, på fyra sidor om eurokrisen, som man kallar den, som var intresant läsning. Av någon anledning finns den bara i pappersvarianten, det är som om det vore avsiktligt. Johan Schück spekulerar om kollaps m.m, men belyser också vilken utmaning Europa står inför, och då inte bara valutan som alla här hemma vill ha som syndabock. Precis som bl.a. Birgitta Ohlsson påpekade, handlar det om mycket djupare missförhållanden än en valutas vara eller icke vara.

Det jag efterlyser är ett seriöst, och då menar jag just seriöst, alternativ till ett sammansvetsat EU. Belackarna måste ju ha något att kontra med? Eller menar de på fullt allvar att det vore bättre om man återinförde de 17 tidigare valutorna och att allt då vore frid och och fröjd, att det skulle fungera med en devalveringsspiral som då vore en stor sannolikhet? Att ”roffferiet” i form av att köpa sig marknad på bekostnad av grannarna skulle legaliseras.

Nej, vi behöver ta oss samman, inte splittra oss i nya falanger, där den ena gör vissa saker, ”men inte mer”, och andra gör mycket, ”plus lite till”. Som ledaren tar upp är det pinsamt att Sverige inte, mycket pga Socialdemokraterna med Waidelich i spetsen -denne f.d. Europaparlamentariker- deltar i det som kallas europlussamarbetet, där man inte behöver vara medlem i valutasamarbetet, men kan vara med och påverka den turbulens som nu pågår.

Jag återkommer i ämnet, och de intressanta resonemangen i DN.

SvD, SvD2,  SvD3, GP, DN,

Uppdatering 24 oktober

Thomas Böhlmark, Gunnar Hökmark, Sveriges Radio,

Bitterljuva toner i mediesfären.

3 Comments
Demokrati, Europa, Politik, Semester, Sverige, samhälle

Idag har regeringens, läs Alliansens, politik slagits i spillror, allt enligt den samlade oppositionens åsiktsyttringar, långt ifrån läst alla.

Idag har man tagit ett ansvarsfullt steg för att bibehålla marginaler (dvs. inte skapa underskott i finanserna), utvärdera vilka reformer, om några, man har råd med kommande budgetår. Vad som är viktigast. Detta enligt den borgerliga mediesfären och bloggosfären. (inte heller där läst allt)

Vem har rätt, och vad stämmer? Ja, det ligger självklart i betraktarens ögon, och vilka glasögon ”tyckarna” har på sig. Jag är fortfarande halvt kvar i semesterbortkoppling, eller rättare sagt på väg in i vardagslivet igen, vilket innebär att jag valt att inte ännu koppla på den värsta debattandan i min blogg, eller på t.ex. Facebook.

Det har varit skönt att ta en reflekterande paus (nästan) i skrivandet sedan jag lämnade Almedalen. Stoffet finns dock, och jag skulle ljuga om jag inte erkände att det ofta kliat i fingrarna. Samtidigt vill jag inte ha en ensidig s.k. megafoneffekt med min blogg, jag är inte för mer än att kunna syna den politik som vår regering för, jag vill inte bara reflektera de dagliga politiska pajkastningarna från de olika lägren. Och jag måste säga att jag inte har så mycket till övers för den storm av nästintill jublande socialdemokratiska bloggares uttryck idag. För att inte tala om mediernas spegling av det ”tomma i vad som återstår av Moderaternas politik och löften”. Slutsatserna dras innan olika parters uttalanden gjorts, allt i den tangentsnabba internetvärlden, och TV ska inte vara sämre. (Ulf Kristofferson på TV4 t.ex.) Att som statsvetaren Jenny Madestam som jag normalt hyser stor respekt för, kalla dagens vändning för enbart svepskäl tycker jag är lite magstarkt…Då tror jag Henrik Ekengren Oscarsson är mer rätt ute idag.

Dessutom vill jag emellanåt kunna skriva om lokala saker, om mer globala diton, och inte minst om europeiska händelser.

Vad som idag skett, kommer att debatteras och dryftas länge framöver, jag tror att man ska stilla sig lite innan man drar för stora växlar på det svenska. Intressant kan ju även vara att studera vad Riksbanken tänker göra penningpolitiskt i september…

Lika viktigt, tycker jag, men kanske inte så många här hemma (?), är det som uttalades mellan den franske presidenten Nicolas Sarkozy och den tyska förbundskanslern Angela Merkel. vad de sade, var inte direkt väntat av finansvärlden, som trodde att pengar åter skulle spridas i s.k. paket. Det blir spännande att se hur EU hanterar den av många redan utdömda europeiska valutan och ekonomiska politiken. Till detta återkommer jag dock, och passar på att gratulera min bloggvän Mattias Lundbäck, som oftas inte är helt överens med mina åsikter.  Han fyller år idag. Det gör även Thomas Böhlmark, som skrev detta omdebatterade inlägg imorse. Grattis!

Nu är det sent, och jag ska själv till budgetdiskussioner imorgon med kommunledningen rörande vår nämnds äskanden inför 2012. God natt och ser fram emot en intressant höst inom många områden…

DN, DN2, DN3, SvD, SvD2, GP, Hd ,

Bloggar, Kent P., Tokmoderaten, Maria H., Mikael Andersson, Göran Pettersson, Dennis (MUF),

Krassmann, Annika Högberg, Martin Moberg, Sebastians tankar, Röda Berget, Westerholm, Högbergs tankar, Jinge,

En morgon då solen skiner på Solsta’n

No Comments
Sverige, Värmland, samhälle

Vaknade utan väckarklocka och insåg att det var kallt, telefonen skulle ju ha sin mat under natten, och grenuttaget hittade vi när vi packade ihop grejerna…vårt fasta mobila hem på ”First Camp Hotel” har dock fungerat över förväntan :-)

Det var dags för snabb uppröjning, det märktes att Sven-Ingvars med fleras gig satt sin prägel på nattsömnen, inte hade jag kunnat vara en pigg och nappande mört 200 m från stugan, nere i Vänern… Efter en snabb  frukost, var det matarbussen -nej det fanns ingen mat ombord- med en glad pensionär (Arbetslinjen!) som stigit upp i ottan för att köra deltagare in till Karlstad CCC för förmiddagens övningar.

Väl framme vid konferenscentrumet, hittade jag dagens nummer av NWT, en av de lokala nyhetsförmedlarna. Finansministern förstasidesstoff, och Sofia Arkelsten i stor rubrik på sid. 3-4.  Läs själva, jag kommenterar det senare. Nu är det nämligen dags för ett seminarium om miljö och energieffektivisering i kommunerna.

Sofia A.

På Östfronten mycket nytt–både ris och ros!

No Comments
Japan, Politik, Sverige, samhälle, världen

Dessa dagar händer det så mycket att t.o.m. de mest garvade bloggarna inte hinner med att kommentera allt på ett uttömmande sätt.

När det gäller riset, och Japans tragiska situation, finns det massor att skriva, men jag tänkte nog spara det till andra inlägg. Jag är dock en aning besviken på hur man från medias sida väljer många vinklingar! Det är för allvarligt och för mycket lidande med i bilden för att man ska ha rätt att dra stora politiska växlar på det oroliga läge som råder där.

Nej ikväll tänkte jag skriva lite om rosornas fortsatta krig, eller vad det nu är….Nyheten att det Verkställande Utskottet i Socialdemokraterna kommer att omstöpas har varit en stor nyhet under dagen. ”Jaha”, säger jag, det är väl inte så märkligt, om man nu tänker sig en omdaning av den politik och inriktning man vill ha för det f.d. (s)tatsbärande partiet. Att det blir just Thomas Östros och Ylva Johansson som får gå förvånar inte heller, Ylva J har kopplingar till gamla regeringar och gamla tider, sitter endast på Mona Sahlins mandat. Herr Östros, som den ”röde iller” han är, tror jag har förverkat sitt förtroende, han går inte igenom med sina budskap annat än till de redan trogna. Lika lite som Moderaterna har kunnat tilltala enbart de tidigare förtrogna för att vinna mark under Alliansens tillkomst och arbete, kan (S) nu vända sig till den (krympande) kärna av trogna väljare man har. Och då är Östros inte en person som kan anses vara framtiden, hur kompetent (jmf med finansministern Anders Borg) han än kan anses vara. Läs t.ex. min kollega Tokmoderatens åsikter här nedan, ”Bilden av Östros är bilden av en gnällspik”… Kent P påpekar mycket riktigt att han stått för en skattepolitik som straffar s.k. vanliga inkomsttagare.

Även vänstersidan verkar vara inne på skiftestankar, Johan Westerholm skriver bl.a. ”Det är nu det finns ett fönster för förändring”.

Det som blir avgörande för hur man lyckas med sin förnyelse, blir i vilken grad man lyckas, med eller utan ”sopkvastars” hjälp, att locka svenska väljares intresse med något inte bara står still utan följer med i en tid som på många håll rör sig snabbare än någonsin. Detta inte minst tack vare -(eller på grund av)- sociala medier och internet. En första avstämning kommer imorgon, då SIFO presenterar sin marsmätning.

DN1, DN2, Svd, Expressen, Helsingborgs Dagblad, GP,

Vänsterbloggar; Röda Berget, Westerholm,

Borgerliga bloggar; Kent P., Tokmoderaten, Den hälsosamme ekonomisten, Thomas B., Maria Hagbom,

Euro-pa väl värt att vårda! #6

No Comments
Ekonomi, Europa, Näringsliv

Ett litet avsteg i rubriken får bli undantaget idag, eftersom det är fortsättningen i SvDs serie om ”Euron delar Europa”.  När det stormar är det bättre att vara ombord säger finansministern, enligt skribenten. Som jag även uttryckte igår, Anders Borg är klart för Eurosamarbetet, i synnerhet med den kompetens och situation han representerar. Inget mer om det förutom citatet ovan tas dock upp i artikeln.

I den senare, speglas hur Estland gjort allt rätt, med bl.a EUs lägsta statsskuld (8%), och att de flesta esterna är postiva till övergången. Mycket mer än så får man egentligen inte veta, utan artikeln spårar över i att Ungerns, som tillträdande ordförandeland, premiärminister tydligen distanserar sig från ett snabbt medlemsskap i €urozonen. Trots detta har man gjort en hel del av ”ekonomisk hemläxa”, och det som möjligen stör är en för stor statsskuld. Denna har dock inget med storleken på vare sig Greklands (140%) eller Italiens (120%) att göra. (Får enligt reglerna vara 60% av BruttoNationalProdukten, dvs. ett lands värde av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import)

På samma sätt som Sverige är beroende av sina exportmarknader, varav flera finns i EU, ger återhämtningen efter krisen 2008-2009 Östeuropa styrka.  Samtidigt finns en skepsis mot utvidningen, dels bland de egna kandidatländerna (troligen bara så länge det krisartade läget består enl. min mening), dels från övriga €uro-länder, som dragit öronen åt sig efter att man sett hur en del länder agerat. Rimligtvis är också detta övergående, även om man kommer att ställa ökade indirekta krav.

Som det ser ut nu, är Litauen och Bulgarien på väg in 2015, Polen och Tjeckien 2017 och ev. Rumänien 2019.

Som fotnot kan vi konstatera att de enda som inte förbundit sig att ansluta till Euron är Danmark och Storbritannien. Sverige kommer aldrig att tvingas in, men har inget särskilt avtal om att stå utanför.

GP,

Europa väl värt att vårda! #5

1 Comment
Ekonomi, Europa, Politik, Sverige, Vardagsliv, samhälle

Just idag var det inte detta som jag tänkte börja skriva om, men eftersom jag såg den feta rubriken i SvD imorse, och läste den till min sena lunch, får jag bara erkänna att den satte igång tankarna kring min serie som jag startade i våras. Tyvärr blev den lagd lite på is under och efter valet, men idag känns det som ett naturligt läge att sätta igång den igen, inte minst sedan jag läst artikeln. Eftersom det tydligen är en serie i Svenskan, blir det intressant att följa dem som kommer. 

Givetvis haglar blogg-och-besserwisser-kommentarerna i det läget vi nu har, ordning på finanserna i landet, åtminstone hyfsat och bättre än de flesta, en stärkt krona och så vidare. ”Det är ju åter billigt att resa till Thailand, Medelhavet och andra för svenskar populära resmål…trots allt verkar det vara det viktigaste för många. Det var annat ljud i skällan när vi upplevde raset i och med krisen för två år sedan.

För information noterade Nordea snittväxelkursen, den elektroniska -alltså inte sedelkursen- till  SEK 7,70 för dollarn och 11,00 för €uron den 29 dec. 2008.    Idag har vi enligt samma modell 1€ = 8,98 SEK och 1$= 6,83  SEK, båda snällt avrundat gentemot utlandet. Alltså nästan 1 kronas skillnad mot dollarn och hela 2 kronor mot €uron.

Bloggen Cornucopia har i mitt tycke ett mycket balanserat inlägg angående denna artikel, en artikel som gör det väldigt lätt för sig, tyvärr alltför vanligt!

Om vi benar lite;

” Många ekonomer anser att krisen bevisat att valutaunionen inte är optimal och förutspått att svaga länder kommer att få lämna samarbetet.”

Jo, må så vara, men reglerna var ingen nyhet när man gick med i samarbetet från början, och då håller det inte att glida på gränserna, som inte bara de s.k. svaga länderna gjort. Och vilka är förresten ”ekonomerna”?

Man kan jämföra det med en mänsklig sandlåda, och barnslighet, och där har i det här fallet både politiker och företagsledare ett ansvar att bära. De ska bära och följa den långsiktiga visionen, inte kasta paj på andra och försöka sko sig för egen del.

(en mycket större diskussion innebär att inse att det tyvärr att ganska regerande som beteende i samhället som helhet, trots allt prat om solidaritet m.m.)

 Nordeas VD sätter fingret på rätt mycket, men ändå vrider Svd det till att han inte vill gå med…

”–Det är en politisk fråga. Om man inte är med i euron måste man föra en mycket disciplinerad finans- och penningpolitik, annars straffas man genast. – {vilket vår regering och ämbetsmannakår gjort alldeles ypperligt för det mesta, med finansministern i spetsen, min  anm.} – Om man är med i samarbetet kanske man har lite mer spelrum, man kan till exempel ha lite större underskott. Men problemet är att en del länder gett sig själva för mycket utrymme, säger Christian Clausen.”

Tidningen fortsätter

”Samtidigt har svensk ekonomi gått som tåget utanför euro- zonen. Finansminister Anders Borg menar att Sverige skulle ha klarat sig bra även med euron som valuta. Men han har inte varit lika pådrivande som Folkpartiledaren Jan Björklund i att få till stånd en ny folkomröstning om ett svenskt medlemskap.”

Anders Borg är klart för samarbete, även om han är intelligent nog att inte ta rätt strid vid fel tillfälle…minns hur herr Persson agerade, och hur vi tragiskt tappade en ly(s)ande minister i dåvarande regering under slutspurten av folkomröstningskampanjen. Kopplingen mellan dådet och €uron var noll, men jag är rätt övertygad om att det ändå påverkade utgången, i ett land som väldigt mycket bygger sin tillvaro på säkerhet och introvert trygghet -hur schimär den än må vara i olika fall. 

Att skolministern och folkpartiledaren  Jan Björklund driver frågan mer än andra ska han ha en eloge för, även om jag ofta tycker han gör det lite fel. Likaväl som jag tycker att (m)itt eget parti kör lite mycket av strutspolitik, trots att jag intellektuellt förstår varför. Något man väljer att aldrig prata om kan dock heller inte bli verklighet - det gällde då, och det gäller nu.

–Jag har blivit lite mindre optimistisk det senaste året. Några regioner har överkonsumerat, inte överinvesterat. Det kommer att ta några år att komma tillbaka på banan, säger Atlas Copcos vd Ronnie Leten.

Läs mer vad han säger i artikeln, han är belgare, och har också klart för sig vad mycket handlar om.

Nordeas VD avslutar lika pricksäkert, och inte alls så tveksamt en del tycks vilja få det till

–Euron och dollarn är världens två reservvalutor och det är ingen tvekan om att euron kommer att överleva. Frågan är hur lång tid det tar att lösa de här akuta problemen, säger Nordeas danske vd Christian Clausen.

För mig finns det så många olika parametrar i denna fråga, och att tro att gemene man ska förstå problematiken genom att dra populistiska valsar är att lura sig själv och underminera all framtid för Sverige i större sammanhang. Det kan låta svulstigt, men jag fortsätter att hävda att vi alla måste vara seriösa, oavsett vad vi tillhör för fackområde, och många tillhör idag flera,  ”har flera olika kepsar att ta på sig”. 

Jag lär återkomma, men vi får inte glömma i sammanhanget att den starka kronans ursprung till viss del vilar i det faktum att vår ekonomi f.n. är så stark och välskött -se ovan-, att Riksbanken höjer sin ränta i mycket raskare takt än de flesta andra centralbanker, vilket lockar kapital till Sverige (investerare får bättre betalt för sina penager här än på andra ställen) och även håller nere vår inflation (men gör det dyrare för svenska låntagare).

Vår flitige bloggare i Örebro, Kent P., tar idag upp, självkritiskt, detta ämne att vara seriös på ett mycket allvarligt sätt. Det ”tänket” borde även genomsyra den här typen av diskussioner. Följdaktligen kommar jag gärna diskutera olika synvinklar, men bara med dem som är villiga att göra det på ett ansvarsfullt sätt. I en demokrati är det rätt att tycka olika, och att verka för att komma framåt, tillsammans.

Likaså vet vi ju att min vän Tokmoderaten sitt sätt att skriva, just nu verkar det mesta handla om schack för honom -själv är jag för matt av förkylningstider-, men han har en viktig poäng som går att koppla till mitt resonemang.

”Jag vurmar för en mångfald i det borgerliga samarbetet och mår fysiskt illa av tanken på ett två- eller treparti-system i det här landet där det nya statsbärande partiet utmanas av ett grönt spektakel och ett gammalt statsbärande parti som bara rör sig i sina dödsryckningar.”

Citerar några av de länkande bloggarna;

försiktivt positiv Jan Nilsson i Västerbotten, liksom Peter Soilander med ett mycket bra biinlägg i sin blogg av idag om detta.

avvaktande den hälsosamme ekonomisten

övriga får ni söka upp själva….

DN, DN2, DN3, GP1, GP2, tänkvärt; GP3,   Expressen,

Pensionärsskatten-finns den?

2 Comments
Ekonomi, Sverige, Vardagsliv, samhälle

Ett modernt ord inom debatten om svenskarnas ekonomi har uppstått under den mandatperiod som snart går mot sitt slut. Socialdemokraterna, inte minst med Tomas Östros som pådrivare, har bestämt sig för att förleda människor i tanken för att de ska tro att pensionärer betalar en särskild skatt som andra inte betalar.

Det är tyvärr ett praktexempel på hur man (S) under decennier fått bestämma vokabulär och agenda i svenskt samhälle. Utan att polemisera för mycket, hoppas jag att den tiden snart är definitivt förbi. Svensk demokrati mår bra av att man försöker använda ett rent språk. Klyschor kommer alltid att finnas, men för att landets invånare ska kunna fokusera på sina egna liv så enkelt som möjligt, ställer det ändå vissa krav på hur de styrande använder språket.

Nå, är denna skillnad i skattetabell verkligen en ”skatt”?

Om man anser att en pensionär ska finnas på samma skatteskala som en som arbetar och är i medelåldern, kan man säkert kalla den så. Det skulle i så fall innebära att man också tog bort den särskilda skatteskala som sedan länge finns för personer över 65 år.

Vad Alliansregeringen gjort, är att man successivt byggt ut ett s.k. jobbskatteavdrag (visst även det en ”klyscha”) som innebär att alla som yrkesarbetar får en lägre skattesats. En skattesänkning riktad till de som arbetar och bidrar till att betala in sociala avgifter och skatt till den gemensamma välfärden genom arbete.

Denna skattesänkning gäller alltså inte dem som uppbär någon form av inkomst från socialförsäkringssystemet som pensionen räknas till. Viktigt att komma ihåg att detta även gäller andra former av ersättning som arbetslöshetsersättning, sjukersättning osv.

-       ”Men pension är ju uppskjuten/inarbetad lön”, säger ju framförallt oppositionen för att få jobbskattereformen att framstå som orättvis, och inte fokusera på det den faktiskt syftat till uppnå; en stimulans till dem som arbetar ”vitt”. Jobbskatteavdraget som är riktat mot alla låg- och medelinkomsttagare gör det mer lönsamt att arbeta. Vid valet 2006 var det över 1,5 miljon människor i arbetsför ålder som inte jobbade alls eller så mycket de egentligen ville.

Ja, det  stämmer att pension är inarbetad lön, huvudsakligen inbetalad genom s.k. vanligt arbete. Vad man ska komma ihåg är att de flesta av oss får också en lägre inkomstskatt när det är dags att ta ut pensionen. Här har alliansregeringen också förstärkt pensionen genom att höja grundavdraget för dem som är över 65 år;

Den första grundavdragshöjningen gjordes 2009, den andra 2010.

Den första januari 2011 kommer grundavdraget att ytterligare höjas för pensionsinkomster. Pensionärer har alltså fått sänkt skatt i tre steg. (För en pensionär som har 15 000 kronor i pensionsinkomst per månad innebär de tre förhöjda grundavdragen en skattesänkning om cirka 6 900 kronor per år.)

Den s.k. arbetslinjen (ja en ”klyscha” till) är viktig för oss i Moderaterna och Alliansen. Alla som kan och vill ska också ha möjlighet att arbeta, även för pensionärer och äldre ska det bli mer lönsamt att jobba. Det förenklade jobbskatteavdrag som regeringen infört är särskilt gynnsamt och riktat mot den som är äldre än 65 år, den särskilda löneskatten (drygt 24 procent) som arbetsgivare tidigare betalade har tagits bort.

-       Ja men varför ska man jobba som pensionär?

Jo därför att i takt med att befolkningen blir allt äldre och friskare, behöver vi en långsiktig jobbpolitik som kan klara av att trygga höjda pensioner och en god äldreomsorg. När fler arbetar hjälper det till att hålla ekonomin igång och att det finns pengar till de olika trygghetssystemen och välfärdssatsningar.



Desutom besitter äldre stora kunskaper som är viktiga för samhället, och för att behålla fler äldre på arbetsmarknaden genomför regeringen flera reformer för  att behålla och nyanställa äldre medarbetare över 65 år.

Sverige står inför en demografisk utmaning och det är därför positivt om fler jobbar längre.



- Men varför sjunker pensionerna i år?

Jo, eftersom så gott som alla svenska ersättningssystem i Sverige är kopplade till olika s.k. prisbasbelopp, följer de den ekonomiska utvecklingen i landet och världen. Alltså sjunker även andra kostnader för medborgarna som är kopplade till basbeloppen, vissa saker blir alltså billigare.

Nedgången i världsekonomin påverkar det svenska pensionssystemet eftersom utvecklingen av pensionerna är kopplade till hur många som jobbar. Den automatiska justeringen finns för att inte systemet ska betala ut mer än vad som är långsiktigt hållbart. På så sätt förhindras att ett skuldberg efterlämnas till kommande generationer.



Viktigt att komma ihåg i den diskussionen är att denna automatiska balanseringen är en oerhört viktig del i pensionssystemet som både Allianspartierna och Socialdemokraterna har varit med och beslutat om i parlamentarisk enighet.


Slutsatsen blir att någon regelrätt pensionärsskatt inte existerar och att även pensionärer gynnas av reformer som genomförts, både indirekt genom att andra arbetar mer, och genom höjda pensioner och lägre skatt om de själva väljer att arbeta extra.

Läs om olika turer i SvD1, SvD2, Göteborgsposten,  GP2, Sydsvenskan, Trelleborgs Allehanda, DN

Bloggar om detta gör Den hälsosamme ekonomisten, Lotta i Örebro, Mina Moderata Karameller, Linander Tycker, Mikael Andersson i Tingsryd,  

Har letat bland S-märkta bloggar, men möjligen är det ett svårförklarat ämne…, men jag har i alla fall inte hittat någon direkt utförlig förklaring till varför de tycker att det är en skatt.

Tillbaka till verkligheten?

3 Comments
Politik, Sverige, Vardagsliv, samhälle

Efter nästan en månad i mer eller mindre ”täckningsskugga”, dvs. endast sporadiskt uppkopplad samt i påtvingad skugga pga geografiska orsaker i form av skog och landsbygd (nej det finns inte fiberkabel nedlagd överallt…), är jag åter i den s.k. verkligheten sedan något dygn. Funderingar har ju inte uteblivit bara för att datorn inte funnits framför näsan som brukligt, och förhoppningsvis kommer jag kunna delge er läsare en del av dessa de kommande veckorna.

Två snabba reflektioner jag gjorde under lunchen, läsandes dagens Svenska Dagblad som berör den månad vi nu går in i- just det skarp valrörelse- är att jag undrar hur den verkligheten ska bli?!

I den första artikeln skriver författaren, låt vara politiskt partiskt men ändå, om en relativt loj tillställning igår i Tantolunden i Stockholm där Mona Sahlin sommartalade. Dagen innan, i lördags, hade statsminister Fredrik Reinfeldt hållit sitt tal på Södermalms Torg, också i Stockholm. (Som parentes visar det den vikt Stockholms väljare har i valet)

Själv såg jag inget av dem, i lördags var jag fortfarande ledig i ”Hälsingeland” och igår i fullt sjå att bidra med mina första steg i valrörelsen samt komma i ordning (ej klart kan jag rapportera…) hemmavid efter tre veckors bortavaro.

Jag tycker inte Fredrik Reinfeldt verkar oengagerad, och det tydde inte mina rapporter från mötet på heller. Att det sedan fanns inslag av ”minkkramare” kanske gjorde det hela mer intressant, vem vet? Botkyrkas miljöpartister fanns ju också på plats…

Som Johan Folin mycket riktigt påpekar, verkar det som om de rödgrönas agerande i mångt och mycket går ut på att reagera

”Följa John”? Först är alla skattesänkningar av ondo och ett hot mot välfärden. Sedan kommer löften, OM ekonomin tål det, {också en travesti på vad vår finansminister brukar säga} om att bl.a. sänka skatten för pensionärer. Vad avgör om ekonomin tål det, undrar jag? Vad jag vet, är att om pensionerna ska säkras, så behövs det att vi arbetsföra faktiskt arbetar och betalar våra skatter och sociala avgifter. Just det, med vita pengar.

Det för oss över på den andra artikeln, Brännpunkt av representanter från Företagarna. Företag ligger mig varmt om hjärtat, och läs artikeln säger jag. Man kan tycka mycket om olika upplägg, men som jag hela tiden påpekat, bygger vår välfärd på att pengar kommer in i systemet, INTE går vid sidan om! Jag citerar bara en sak;

Ett annat argument som ofta förs fram är att det är fel att subventionera den här typen av tjänster och inte andra. Vi skulle självfallet gärna se ett allmänt lägre skattetryck på tjänster, men man måste hela tiden hålla verkligheten i minnet. Och verkligheten är dessvärre den att utan avdrag, blir konkurrensen från svartsektorn och gör-det-självare så stor att hela hemservicemarknaden riskerar att kollapsa. Kort sagt, det gamla skattesystemet subventionerade i praktiken svartjobb och kriminalitet.

Jag har själv anlitat företag från ROT-sektorn i sommar, något som jag absolut inte hade kunnat göra själv, och nu betalar, dyrt nog, vitt. Utan ROT-avdrag skulle jag överhuvud taget inte haft råd. Vad skulle jag gjort då? Arbetet var mig ålagt av miljöskäl, trots att jag är helt oskyldig till den situation som tidigare rådde under ytan på min gårdsplan.

Nej, jag begriper inte den verklighet som vänstersidan vill backa tillbaka till, jag förstår inte denna våta filt över företagsamhet som man vill ha. Stimulera istället människor till att vilja anlita andra, betala för det och skapa arbete som i sin tur skapar intäkter till hela samhället i form av löner, skatter och arbete med samhällsskydd

Jag kan inte låta bli att länka upp en vänsterblogg som får en att fundera över hur verkligheten faktiskt är i de rödgrönas läger…det är inte det enda tecknet på att det inte står rätt till ”under ytan”. Vissa kommer inte att nöja sig med de två i bloggen omnämnda partierna…

Läs DN

Bloggar om relaterade ämnen…

Tokmoderaten, Mark Klamberg, Erica Lejonroos, Paul Lindquist, Magnus Andersson, Mary X, PerAnkersjö för att citera några…

Almedalens olika skeenden.

No Comments
Politik, Sverige, samhälle

Almedalen är över för denna gång, och många har skrivit spaltmeter fram och tillbaka om olika turer i Visby med omnejd.

Tyvärr dog mer eller mindre min inspiration att skriva när journalisternas hetsjakt på allt och på möjliga ”breaking news” kulminerade i gatloppet efter arbetsmarknadsministern. Det som skulle bli en vecka av olika diskussioner och klargöranden, trodde man, blev istället en uppvisning i jagande vargar och frossande gamar…

Det spelar ingen roll vilken sida man stod på, överallt gällde det att hitta kött att riva stycken ur. I början tycktes Alliansen ha övertaget, statsminister Reinfeldt leva på framgångsvågen av opinionsmätningar, att han lyckades ”göra en man i en ny skepnad” (vi som ser honom mer informellt och internt vet att han kan, det var mer medias bild) och det konstaterades att väldigt många kan tänka sig att rösta på (M).  Man gjorde sitt bästa att hitta sprickor i Alliansen, interna konflikter osv.

vänstersidan ”bytte” Vänstern namn, ”helgonet” Margot Wallström dök upp, men skapade tvister om huruvida hon kunde vara där och stötta oppositionsledaren Mona (S) som anställd på FN, och Miljöpartiet deklarerade sig inte vilja ha köpcentrum längre…

Från mitten av veckan fick dock alla aktiviteter enorm konkurrens från Aftonbladets s.k. scoop, som tog udden av det mesta oavsett vad man tyckte om det hela. (som parentes kan ju nämnas att det jag refererade i förra inlägget, mycket gick ut på att man efterlyste ”god ton” i debatten…jag undrade lite grand vart den tog vägen.)

Jag tänker inte kommentera mer, för jag har helt enkelt inte lust. Det var en trist avslutning på veckan, och jag tror inte någon vann mer än kortsiktigt, utom kvällstidningskriget,  och på sikt får man nog kalla det pyrrhusseger.

Jag vänder nu blad, och det är fullt möjligt att vissa saker som kom upp i Almedalen kommer att påverka det jag skriver här, men då handlar det om ämnen som jag tar upp i andra diskussioner.

Läs även nedanstående länkar, dit jag tycker intressanta synpunkter har samlats!

Mary X, Kent P., Ankersjö, Tokmoderaten, Lotta OlssonMikael Andersson,  Dopping 1 Thomas Böhlmark, Dopping 2, (uppdatering av läget), Paul Ronge,

Peter Andersson, Westerholm