Browsing the archives for the Alliansen tag

Bitterljuva toner i mediesfären.

3 Comments
Demokrati, Europa, Politik, Semester, Sverige, samhälle

Idag har regeringens, läs Alliansens, politik slagits i spillror, allt enligt den samlade oppositionens åsiktsyttringar, långt ifrån läst alla.

Idag har man tagit ett ansvarsfullt steg för att bibehålla marginaler (dvs. inte skapa underskott i finanserna), utvärdera vilka reformer, om några, man har råd med kommande budgetår. Vad som är viktigast. Detta enligt den borgerliga mediesfären och bloggosfären. (inte heller där läst allt)

Vem har rätt, och vad stämmer? Ja, det ligger självklart i betraktarens ögon, och vilka glasögon ”tyckarna” har på sig. Jag är fortfarande halvt kvar i semesterbortkoppling, eller rättare sagt på väg in i vardagslivet igen, vilket innebär att jag valt att inte ännu koppla på den värsta debattandan i min blogg, eller på t.ex. Facebook.

Det har varit skönt att ta en reflekterande paus (nästan) i skrivandet sedan jag lämnade Almedalen. Stoffet finns dock, och jag skulle ljuga om jag inte erkände att det ofta kliat i fingrarna. Samtidigt vill jag inte ha en ensidig s.k. megafoneffekt med min blogg, jag är inte för mer än att kunna syna den politik som vår regering för, jag vill inte bara reflektera de dagliga politiska pajkastningarna från de olika lägren. Och jag måste säga att jag inte har så mycket till övers för den storm av nästintill jublande socialdemokratiska bloggares uttryck idag. För att inte tala om mediernas spegling av det ”tomma i vad som återstår av Moderaternas politik och löften”. Slutsatserna dras innan olika parters uttalanden gjorts, allt i den tangentsnabba internetvärlden, och TV ska inte vara sämre. (Ulf Kristofferson på TV4 t.ex.) Att som statsvetaren Jenny Madestam som jag normalt hyser stor respekt för, kalla dagens vändning för enbart svepskäl tycker jag är lite magstarkt…Då tror jag Henrik Ekengren Oscarsson är mer rätt ute idag.

Dessutom vill jag emellanåt kunna skriva om lokala saker, om mer globala diton, och inte minst om europeiska händelser.

Vad som idag skett, kommer att debatteras och dryftas länge framöver, jag tror att man ska stilla sig lite innan man drar för stora växlar på det svenska. Intressant kan ju även vara att studera vad Riksbanken tänker göra penningpolitiskt i september…

Lika viktigt, tycker jag, men kanske inte så många här hemma (?), är det som uttalades mellan den franske presidenten Nicolas Sarkozy och den tyska förbundskanslern Angela Merkel. vad de sade, var inte direkt väntat av finansvärlden, som trodde att pengar åter skulle spridas i s.k. paket. Det blir spännande att se hur EU hanterar den av många redan utdömda europeiska valutan och ekonomiska politiken. Till detta återkommer jag dock, och passar på att gratulera min bloggvän Mattias Lundbäck, som oftas inte är helt överens med mina åsikter.  Han fyller år idag. Det gör även Thomas Böhlmark, som skrev detta omdebatterade inlägg imorse. Grattis!

Nu är det sent, och jag ska själv till budgetdiskussioner imorgon med kommunledningen rörande vår nämnds äskanden inför 2012. God natt och ser fram emot en intressant höst inom många områden…

DN, DN2, DN3, SvD, SvD2, GP, Hd ,

Bloggar, Kent P., Tokmoderaten, Maria H., Mikael Andersson, Göran Pettersson, Dennis (MUF),

Krassmann, Annika Högberg, Martin Moberg, Sebastians tankar, Röda Berget, Westerholm, Högbergs tankar, Jinge,

Europa väl värt att vårda! #edizione estiva italiana

No Comments
Europa, Semester, samhälle

Lite kluvet, men härligt skönt bekvämt sitter jag med datorn vid ett cafébord, i Medelhavsmörkret som bomull runtomkring och vågorna, ganska kraftiga, slår in mot stranden med ett angenämt brus i bakgrunden. Bara några tiotal meter härifrån.

Att man sedan får hjälp av nattportiern med sladd, förlängningsdito, till datorn för att kunna sitta ute gör saken inte mindre angenäm. Förvisso kan man rent filosofiskt undra vad det är för värld vi lever i när vi kopplar upp oss när som fjärran, och det mitt i en ledighet. På gott och ont. Det som ger en en enorm frihet ger samtidigt en sanslös fastkedjning vid det som man reser ifrån, eller bara försöker koppla bort.

När jag idag efter några dagars -nästan- nätfri tillvaro, scannar av vad som hänt i världen och hemma, verkar det handla mest om EUs räddningspaket till Grekland och valet av kandidater till Centerpartiets stämma med val av ny partiledare. Jag känner mig otroligt långt från denna värld å ena sidan, men paradoxalt nog samtidigt väldigt nära. Det är väl lite av den känslan som jag även beskrev ovan- fri men ändå ”fjättrad”.

Jag vägrar släppa semesterkänslan som nu infunnit sig, och tänker idag inte kommentera C-kandidaterna -alla tre har säkert sina för och nackdelar- mer än med några länkar och att jag hoppas att man fortsätter med sin företagsvänliga sida. Den behöver Sverige, och den beöver Alliansen som regering. Att bli så bemött som vi blivit på två hotell, av ganska enkel karaktär, de senaste två dagarna, får en att fundera över hur vi ska uppnå en mer service- och entreprenörsinriktad verklighet i vårt hemland. Kan jag bidra, ska jag gärna göra det.

Den andra tanken kopplar mig till €uron och dess ”straff” och syndabocksstämpel. Stackars €uro! Flera oberoende personer, men inte minst finansministern, har poängterat att det handlar om länders ansvar, inte en valutas fel. Visst kan det behövas justeringar av valutasystemet, men säg vilken nyordning blir perfekt från början? Jag märker, för att inte prata om just småföretagens nytta av valutan, hur enkelt allt är med en valuta när man reser på det sätt som vi gör; inga skiften av mynt i plånboken, lätt att jämföra priser m.m. Att sedan länder inte håller sig till gemensamt satta regler kan ju inte valutan lastas för!

Dags att avrunda denna lilla krönika från ett San Remo där våra svenska rötter har fäste i form av just företagsamhet, Alfred Nobel bodde här de sista fem åren av sitt liv. Staden levererar alla blommor till Nobelfesten varje år. Imorgon blir det antagligen åter ett bad i Medelhavet, därefter besök uppe i ett lilleputtland som inte vill inordna sig vare sig i Italien eller Frankrikes system. Nu ska det bli skönt att luta huvudet mot kudden och sova till Medelhavets vågbrus. Godnatt och på återhörande! I och från Europa.

Bloggar ; Kent Persson, Tokmoderaten, Thomas B., DHE, (S)ebastian, Peter A., Magnus  A, Per Ankersjö,

SvD, DN, DN2, Expressen, GP, HD,

Hemma igen efter en skön avkoppling i sommarfagra Sverige.

No Comments
Politik, Sverige, samhälle

Inte ens två dygn, men oj vilka intryck man kan skaffa sig i vårt vackra land på den tiden.

Det är intressant att fundera över sig själv, när man lämnar möjligheten att sätta sig framför datorn, vad skapar denna moderna värld för behov och drivkrafter. Visst, de flesta mobiltelefoner medger ju uppkoppling, vilket jag erlänner att jag inte kunde motstå, men jag läste ingen e-post åtminstone. Dessutom tog jag knappt del av nyheter, utom på hemvägen i bilen. Jag återkommer till turen, men känner mig manad att kommentera det bloggosfären nu ryckt upp som hett stoff, vad då kan man undra? Jo, den senaste opinionsundesökningen, denna gång från United Minds och Aftonbladet.

Vad säger då denna? Egentligen inget annat än det de senaste mätingarna också visat. Dvs. att Socialdemokraterna åter är största parti och att  Alliansen inte är säker ledare längre.  Lena Mellins kommentarer är väl inte så verklighetsfrånvända, men heller inget under av slutsatser. Att hon skulle tjäna Alliansen som Jinge och en del andra vill får det till, tycker jag bara visar brist på minne. Hur tjänade hon Alliansen under Almedalsveckan ifjol t.ex.? Att som Röda Berget gnälla över att Lena Mellin inte gör sällskap i ”Hallelujakören” från vis(s)a S-bloggare säger väl inte heller så mycket till saken.

Nej, jag kan förstå Jinges frustration över sitt eget partis (Vänsterpartiet) förehavanden, men att (S) är största parti är knappast Juholts eller dess egen förtjänst, utan att (M) tappat så mycket som 1,7%, och att (Mp) mer eller mindre tagit dessa röster liksom (KDs) tappade procent. Huruvida (Mp) skulle rida på Tysklands beslut om kärnkraften, anser jag heller inte vara befäst ännu. Det både (S) och (V) (och så klart de mindre borgerliga partierna) borde vara bekymrade över och göra något är att (SD) fortfarande är fjärde största parti på 7,8%, större än (FP) med sina 6,8%.

Som jag tidigare tagit upp här, och som t.ex. Kent P i Örebro ständigt återkommer till, är att det är valdagen som är avgörande för vem som får förtroendet att leda landet, och att det är politiken som man har förmåga att presentera för väljarna som rimligtvis slutligen avgör  det som väljarna vill ha. Därför är ett överskott av opinionsmätningar inte alltid av godo.

Det hindrar dock inte att jag skickar gratulationer till lyckliga socialdemokrater denna nationaldag, men ännu fler till Miljöpartiet som jag tror har alla möjligheter till vass oppositionspolitik om de vill, och skärper sig. Ingen resa mot maktens boningar är självklar, och det kommer att krävas mycket av (MP) också för att bevisa att man kan ta ansvar för Sverige som land.

SvD, DN, HD, GP, Barometern, Länstidningen i Jämtland,

Bloggar; vänster, Sebastian i Halmstad, Moberg,

Alliansen, Mikael (C) i Tingsryd, Böhlmark, Tokmoderaten,

Socialdemokratins begynnande härdsmälta?

4 Comments
Demokrati, Politik, Sverige, samhälle

Det senaste dygnet har jag funderat på vad som händer med Socialdemokraterna, inte minst i bl.a. bloggosfären, när det gäller beteenden, förhoppningar, framtidstro. Jag förstår det faktiskt inte. Inte ännu i alla fall.

För att gå tillbaka till det s.k. historiska valet 2006, då Alliansen valdes och bildade den första majoritetsregeringen i Sverige på mycket länge. Vi var då några borgerliga valarbetare som resonerade lite kring framtiden. Det var något nytt som inträffat, en rejäl kursändring i Sveriges vardag. Detta insåg även Göran Persson, själv delaktig i läget som uppstått, och avgick på valnatten redan. De fle(s)ta trodde det skulle bli en parentes i svensk politisk historia, en borgerlig regering kan ju inte hålla ihop, och framförallt regera en hel mandatperiod. Budskapet hördes från vänsterkanten, både bland politiker och journalister. Även vissa borgerliga tidningar tvivlade. Det ingick ju liksom inte i den bilden av (S)verige som många ville se, och andra hade sina förutfattade meningar om.

Vad vi i vår lilla borgerliga grupp kom fram till, förutom att det kändes som att andas frisk luft måndagen efter valet, var att det avgörande för Sveriges framtid skulle bli om Alliansen skulle lyckas med att bli omvald. Inte bara ur ett borgerligt perspektiv. Jag behöver inte gå in på alla turer om opinions-undersökningar, finanskris osv., vi vet alla hur det gick. Det är som man brukar säga – historia.

Alliansen blev omvald, Sverigedemokraterna kom in i Riksdagen för första gången  någonsin. Sverige fick ånyo en minoritetsregering, men en Alliansdito, och Socialdemokraterna gjorde ett av sina sämsta val någonsin. Det blev nytt partiledarskifte i (S).

Det som skett efter valet i september, alltså en period av ca nio månader, vittnar verkligen inte om någon graviditet och pånyttfödelse inom Socialdemokratin, hur mycket man än försöker påvisa det från partiets sida. Det är en salig blandning av gammalt och nytt, accepterat och inte accepterat, men framförallt en väldigt sluten organisation, som famlar efter färdriktning. Åtskilliga sakfrågor har drabbats av den sjukan. Då hjälper inga linjetal, hur retoriskt bra de än är. Vänsterpartiet går ännu mer av kräftgång, röd var färgen.

Vad är det då som pågår? Jag vet inte, och jag tänker inte recensera det i detta inlägg. Men, det är inte utan att det känns som ett slags inre härdsmälta inom rörelsen. Man saknar självförtroende, är stingslig och tar till väldigt underliga argument för sin sak. Detta verkar genomsyra en del av bloggosfären också, är det månne en följd av hur signalerna kommer, eller snarare inte kommer, uppifrån Partiet? Som sagt, jag vet inte. Vad jag vet är att det känns väldigt olustigt när vi, några i detta fall moderata bloggare, blir påhopppade av en ledande (S)-bloggare på helt osakliga grunder och utan vettig förvarning. Kortfattat (ni som vill läsa mer hittar till alla länkar och diskussioner i mitt förra inlägg här) verkar man vilja påstå att vi tycker det är helt i sin ordning att det sker dödsfall på arbetsplatser bara för att vi inte hittat till en Facebookgrupp som ska hålla en tyst minut i nästa vecka, just för arbetsplatsolyckor.

Jag tänker inte bemöta det mer, utan bara konstatera att jag är den förste att intyga att även vår regering mår bra av en fungerande opposition, som med sakliga argument synar Alliansen och kommer med alternativa förslag. Låt oss därför hoppas att (S) tar sig ur den fullständiga formsvacka vad gäller den biten, att bloggare och debattörer låter sin frustration över att Sverige inte ser ut som under den socialdemokratiska hegemonin längre vändas utåt, utan att ta till rena skamgrepp.

Som jag läser den politiska kartan just nu, ser jag Miljöpartiet som ett mer seriöst oppositionsparti, man må gilla eller inte gilla deras idéer, men öppenhet, skicklighet och framåtanda för egen räkning saknas inte.

Uppdatering 3 juni:

Egentligen ville jag inte redigera denna mer, men eftersom jag fick en kommentar från ”Essbeck” på det förra inlägget, hittade jag dagens ledare i Länstidningen uppe i Östersund av en slump. Intressant sammanträffande.

(S)olen försvann bort till Örebro, och vägrade gå ner över Vä(s)t…

No Comments
Politik, Sverige, Vardagsliv, samhälle

Så här i elfte timmen denna söndag, när jag egentligen borde arbeta lite, men helt enkelt inte orkar, kan jag konstatera att vi får gratulera Socialdemokraterna i Västra Götaland och Örebro till en oerhört väl genomförd och lyckad omvalskampanj. Nu kan man dock ifrågasätta validiteten på det resultatet med tanke på andelen väljare som gått till valurnorna, men faktum kvarstår; i Västra Götaland har Sverigedemokraterna gick ett mycket bra val, Miljöpartiet likaså, medan (S) och (M) i stort set håller ställningarna och de mindre partierna på båda sidor om blockgränsen gör ett dåligt val. (FP), (C), (KD) och (V) tappar lika många mandat tillsammans som (SD) tar, 9 st. Dessutom tar (M) 2 och (MP) 4 mandat, och Sjukvårdspartiet tappar motsvarande (åker ut). Valresultatet ligger på låga 43,1% att jämföra med 80,57 % i september 2010.

I Örebro är läget något annorlunda. Där har (S) gjort ett oerhört bra val, förvisso på ett lågt valdeltagande, 62,8%, att jämföra med 83,6% i september. När det gäller småpartierna, har nog samtliga en rannsakan att göra, alla går tillbaka utom (SD). Det är bara de och (S) som tar nominella plussiffror av alla partier. De har uppenbarligen lyckats mobilisera väljare. Vårt kommunalråd Kent Persson ger (S) en eloge för väl genomförd kampanj. Att kalla det jordskredsseger som SvD gör, är kanske lite magstarkt ändå….

Vad ligger då till grund för detta resultat? Är det den uteblivna debatten mellan Juholt och Reinfeldt? Den hälsosamme ekonomisten tror att det påverkat. Tokmoderaten skräder inte orden om väckarklocka. Högbergs tankar tar fram saker han inte behöver diskutera nu!

De vi kan konstatera är att i förlängningen är det demokratin som är förlorare. Jag hade verkligen hoppats på ett högre valdeltagande. Vi får hoppa att detta bidrar till att vitalisera diskussionerna om hur vi tillsammans ska kunna förstärka demokratin!

Nu är det dags att sova, men vi får säkert anledning att åter mötas i diskussionsforumet.

DN, DN2, SvD2, GP, GP2, GP3Expressen, HD,

Blogg;  Krassman funderar

En viktig dag i Sveriges demokratiska historia

2 Comments
Sverige, Vardagsliv

Så var den då kommen, den stora omvalsdagen, eller nyval som Sören Holmberg anser att valet i Västra Götaland är. Varför är det så viktigt, och varför ”bry sig”? Jo, därför att ytterst handlar det om demokratin, och att den inte är självklar. Det förekom fusk och slarv i höstas, och det får inte ske i vår demokrati.

Ska vi då verkligen lägga pengar på att välja om? Ja, självklart! Minsta tvivel om att valhemlighet har röjts, fusk har förekommit osv. bör tas på största allvar i alla sammanhang. Demokrati är ingen lek, det är ett sätt att styra landet på förtroende från dess invånare, och har man inte förtroendet ska man lämna. Alla sätt att försöka tillskansa sig ett falsifierat förtroende är brottsligt och ska avvisas och ogiltigförklaras. Som kolumnen i Göteborgsposten tar upp, är demokrati något som en stor andel av världens befolkning skulle ge sitt liv för att tillkämpa sig. Se bara på vad som skett i norra Afrika de senaste månaderna.

Det blir intressant att se hur valdeltagandet slår ut, hur resultatet  blir och ev. kommentarer. Ni som läser detta men ännu inte har röstat, se till att ni gör det! Först då har ni rätt att vara kritiska… eller nöjda, mot den majoritet som kommer att styra fram tikll nästa val…

DN, DN2SvD, SvD2, SvD3, GP, Helsingborgs Dagblad, Nerikes Allehanda, Expressen, SvT, Sveriges radio,

Bloggar; Kent, Tokmoderaten, Röda Berget, HalmstadSebastian gör det lite lätt för sig, Johan Westerholm, Böhlmark,

Från intro till EU via Alliansens partiskreterare. (och samtidigt förankra saker i hemkommunen)

No Comments
Europa, Politik, Sverige, Värmland, evenemang, världen

Det har varit en lärorik dag, på många sätt, men väldigt framgångsrik. En mycket god vän och gammal kollega till mig, numera utvandrad till Guatemala, skrev till mig i början av året som gratulation till mitt nya uppdrag som Miljö och byggnadsnämndens ordförande, att jag skulle komma att göra avtryck. Idag har jag börjat inse att jag tror han får rätt.

Pratar man med Sofia Arkelsten, vår miljökämpe :-) och numera partisekreterare, kan man inte bli annat än GLAD. Mer kommer om det, men hon är en lysande stjärna som verkligen bjöd på sig själv under seminariet med de fyra partisekreterarna. Alla fyra är nya, men redan väldigt samspelta av seminariet att döma. Man sprider skratt, är konstruktiv och vill se framåt. Nina Larsson (FP), hade fått barn för två veckor sedan, men ställde ändå upp vilket hon ska ha all heder av! Hon kommer vissserligen från Karlstad, men ändå.  Heja Alliansen!

Det är lätt att låta lycklig när man får en inspiration som denna dag har inneburit. Efter ovan nämnt seminarium, var det lunch och trevliga möten med andra moderata förtroendevalda från vårt avlånga land. Det är verkligen en av de stora poängerna med denna typ av sammankomster, ett givande och tagande för att hitta framåt i våra respektive kommuner. Mitt egna lilla krux var under dagen att jag behövde arbeta fram ett slutgiltigt förslag gällande den nya taxa vi ska anta i Miljö och Byggnadsnämnden på måndag hemma i Sollentuna. En ny Plan och Bygglag kräver nya avgifter för service som kommunens tjänstemän utför både för ordningens skull och för ”byggherrarnas” skull. Detta innebar ett antal telefonsamtal med t.f. förvaltningschef och likaså den ordinarie snart återkommande mammalediga dito. Det känns nu som om vi ”landat” en Sollentunaanpassad modell som kan gälla fram tills vi ska utvärdera den om ca 18 månader. Skönt med sådan effektiv kreativitet, en för schabloniserad modell skulle åtminstone inte jag kunna stå för gentemot invånarna hemma.

Efter lunch var det så dags för vår finansminister att framträda, och på vilket sätt sedan….visst kan avundsjuka vänstermänniskor alltid vrida saker till sin egen fördel, men de kan aldrig ta ifrån Anders Borg att han kan ekonomi och att han ser samband som är oerhört centrala för Sveriges samhälle. Han kändes nästan lite generad över de applåder som haglade efter föreläsningen.

Så kom ett seminarium om huruvida det är möjligt att upprätthålla motivation utan att segra ihjäl sig. panelen hos Anna Kinberg Batra bestod av Håkan Loob, VD hos Färjestad och framgångsrik hockeyspelare, Annie Seel, egenföretagare och framgångsrik Dakarrallytävlare, Ann-Louise Skoglund, häcklöperska och Anders Olsson, simmare och guldmedaljör i Paralympics. Väldigt inspirerande och kreativt. Lyckades ordna en autograf från Håkan Loob till min brorson…

Så kom då seminarium 2, och det var för min del Moderat politik i Europaparlamentet. En namnkunnig panel bestående av våra fyra parlamentarike samt vår stabschef i Bryssel svarade på frågor och ifrågasatte varför vi behöver ha särskilda Europaseminarier…vi är en del av EU och därför bör de ingå i övriga ämnen som en del. En ganska klarsynt infallsvinkel, varför har vi så svårt att inkludera oss i EU?

Gunnar Hökmark, Anna-Maria Corazza Bildt, Anna Ibrisagic, Kristoffer Fjellner

En välbehövlig kaffepaus tog vid innan det var dags för det tredje och sista seminariet för dagen, Vertikala grupper som man når nya medlemmar genom. Deltog gjorde bl.a. Cecilia Widegren och biståndsminister Gunilla Carlsson. Två hästtjejer som beskrev hur man via ridning kunde möta nya, intresserade potentiella väljare.

Nu är det uppsamling i First Camp Hotel inför kvällens mingel och buffé. Tyvärr missar jag förminglet med mina Sollentunakollegor pga den logistik det innebär att inte alla kan bo i Karlstad. Jag hoppas på en trevlig kväll ändå, Martin T Karlsson beger oss nu mot Solsta’n.

Novus ger nytt (S)olljus över vårtrötta, opinionstörstande själar

No Comments
Politik, Sverige, samhälle

Idag presenteras en ny undersökning från Novus rörande opinionsläget i vårt rike. So what’s new? Inte så väldigt mycket, alla förändringar ligger inom den statistiska felmarginalen, det är två saker som ”sticker ut”;

- Socialdemokraterna går upp på en nivå som är högre än valresultatet, första gången i Novus, man ökar med 1,6 % jämfört med mars till 32,1%.

- Moderaterna bryter den nedåtgående trenden från i vintras, och  ökar med 1,0%, vilket då innebär att man fortfarande är största parti.

Ett antal S-märkta bloggar -om inte jublar- skiner ikapp och drar ganska höga växlar på denna mätning. Jag missunnar ingen att vara glad, men det kan kännas lite märkligt att titta in på div. vänsterbloggar. Har det månne med Långfredagen att göra? Kulturen har satt sig, och man vill se ljuset i tunneln. Väl bekomme!

Vad man inte pratar om är att andelen osäkra väljare stadigt ökar, med två procent sedan mars t.ex., och nu är uppe på dryga 11%. Det är villebråd, dock inte vargar,  för alla partier. Samtidigt har Sverigedemokraterna minskat, och den potentialen vill man antagligen inte heller prata om?

Jag tycker det är bra om vi får ett mer normaliserat läge, med en opposition som finns och uttalar sig. Det gynnar Sverige och det driver på Alliansen. En av S-bloggarna, Sebastian Stenholm från Halmstad, har mycket rätt i följande;

”ingen regering blir omvald på att vara enbart en god förvaltare”

Läs gärna hans funderingar, men märk väl att jag inte skriver under på alla han(s) vinklar… :-) Däremot kan jag önska er, ystra S-kalvar, välkomna ut på grönbetet! Det är ni värda efter er golgata.

DN, SvD, Helsingborgs Dagblad,

Bloggar, Thomas Böhlmark, Peter Andersson, Kent P., Tokmoderaten

Stor skillnad på partikultur

No Comments
Politik, Sverige, samhälle

Nyligen hade det forna statsbärande partiet Socialdemokraterna sin extrakongress och val av ny ledning. Den kommande vårmånaden, maj, har Miljöpartiet kongress i Karlstad och skiljs då från sina språkrör Maria Wetterstrand och Peter Eriksson som enligt partiets stadgar inte får sitta längre.

Valberedningen har lagt sitt förslag, rätt länge i förväg, och deras val av personer att nominera blev Åsa Romson och Gustav Fridolin. Nu tycks det inte vara självklart att dessa väljs, även om få ifrågasätter Fridolins chanser. Det intressanta är att flera verkar vilja utmana dem som valberedningen föreslagit. I det (S)tora partiet (?) skulle detta antagligen vara omöjligt, förmodligen även hos oss. Vi i (M) är ju just nu det största partiet sett till opinionsmätingarna.

Man kan tycka vad man vill om valprocedurer och valberedningars förslag, men jag tror det som nu händer i Miljöpartiet är något de stora etablerade partiena får vänja sig vid i framtiden. Citerar Mats Pertoft i (MP)

Även Mats Pertoft är fortsatt intresserad av partisekreterarposten, efter Agneta Börjesson. Han tycker att Miljöpartiets öppna process, med en rad kandidater, är ”jättebra”.

– Det handlar inte så mycket om hur stor chans man har att vinna, det är snarare en demokratisk principfråga.

I Stockholm för Moderaterna en diskussion om hur provval ska gå tillväga och om de över huvud taget ska finnas i tidigare form. Var det landar får vi se. Det är inte lätt att välja nya ledningar, och ofta blossar strider upp internt vilket i sig inte gagnar politiken. I Sollentuna hade vi i (M) vår beskärda del av detta bekymmer i höstas när vår ordförande i kommunstyrelsen -dvs. den högst placerade förtroendevalda polititkern enl. gängse mall i Sveriges kommuner- gick vidare till Landstinget och därmed lämnade över till andra att styra Sollentuna. En sådan process kan vara både svår och bra, det blir en förändring, ett nytänkande kanske. Jag är ingen vän av förändring för förändringens skull, men ofta behövs förändring och utveckling för att följa med i tiden.  I mitt eget fall innebar det bl.a. uppdraget som ordförande i Miljö och byggnadsnämnden fr.o.m. årsskiftet och den nya mandatperioden.

Jag konstaterar att i jämförelse med vad Miljöpartiet just nu gör, är processen hos (S) närmast att likna med ett påveval i Vatikanstaten. Många var de bloggare och journalister som skrev om den tiden, och hur det kommer att utvecklas inom (S) återstår att se. Mycket står på spel, på olika sätt, och positioneringar kommer att överbefolka den politiska arenan ännu en lång tid framåt – även när det gäller de borgerliga partierna, men återkommer till det i annat inlägg.

Det blir intressant att se vilka miljöpartister som väljs till att bli de mer framträdande.

Bloggar Rickard Nordin, Kent P, Tokmoderaten, Mary X

Det forna (s)tatsbärande partiet bygger om?

1 Comment
Läste ..., Politik, Sverige

Klockan är 23 enligt normaltid, men om några timmar tappar vi en timme till förmån för våren och sommaren…efter ett konferensdygn i Stockholms skärgård och på Ålands Hav med syfte att utveckla och förankra vår allianspolitik i Sollentuna, känns det som om jag borde ta vara på varje timme sömn jag kan få i natt…

Några andra som nog inte har så många timmar att förlora på att sätt spaden i marken och gräva på riktigt, är de som nu förmodligen festar på i det nya kongresshuset vid Centralen. Kanske medvetet att de valde denna korta natt!? Frågan är om de som i denna bild också har ett antal byggkranar och en stomme…men dåligt med innehåll? Baracker eller paviljonger som de kallas i t.ex. skolsammanhang, bör dock inte stå alltför länge…folk brukar ledsna på dem…

Jag ska inte recensera mer än att av det jag läst mig till ikväll, så är det tårar för Mona Sahlin, trots att hon varit så bespottad stundtals, och en enorm känslomässigt laddad tillställning där i stort sett varje närvarande socialdemokrat (utom möjligtvis Kjell Olof Feldt, f.d. finansminister, som också såg konturer av en stomme men inget innehåll…) lyriskt lovordade ”frälsarens” återkomst. Det är väl kanske det som är meningen med kvällens fest, att ingjuta mod. det behövs dock en aning mer substans i detta för att ge statsministern och Alliansen något att bita i när man tar sig an en opposition som vi så väl behöver i vårt land.

Jag återkommer senare i helgen, men många äro kommentarerna till detta partis utveckling, det parti som under många år ansågs som det enda ”stabila” regeringspartiet….undrar vad man ser det som idag bland ”vanliga medborgare”?

Jag borde även kommentera skeendena i SAAB igår, men det får anstå.

Önskar en god natt, även om den blir kort.

Kent, Mary, Tokmoderaten, Soilander,