Efter en rätt varierad dag, som inneburit skolskjuts, verksamhetsbesök på skola hemma i Sollentuna med eferföljande ”provätning” av skolmaten, adminstrativa göromål, sjukgymnast, fika med god vän och till sist uppsamling av småärenden, kan jag bara konstatera att jag känner ett illamående…
Nej, definitivt inte pga skolmaten, den var utmärkt. Inte heller pga behandling eller kaffedrickande, som f.ö. just denna eftermiddag blev en kopp te.
Nej, det är istället den mediala hets som just nu drivs på av ett antal stora tidningar, ingen bättre än den andra. Jag tillåter mig att citera Magnus Ugglas gamla slagdänga som dock som av en händelse handlade om det diametralt motsatta…att vilja synas.
Jag kan inte skriva mer om det som Sofia Arkelsten just nu utsätts för. Hon må ha varit naiv eller korttänkt då det begav sig, men starta denna lavin som min kollega Tokmoderaten kallar skådespeleriet, det känns som om de röda nu ser möjligheten att få hämnas på Alliansens och Moderaternas framgång i valet i synnerhet. Han skriver även träffsäkert om hyckleriets eskalerande…
Carl B. Hamilton (Fp) skriver också insiktsfullt, fast på sitt sätt. De får vara måtta på hur man går lös på de personer som valt att försöka företräda vårt land för vårt lands bästa. Som jag skrev igår, vill jag fakiskt inte ha robotar till det, utan vanliga människor, oavsett partifärg. Den röda partifärgen är inte särskilt vacker idag, det är en orkan av åsikter som i stort sett alla går i samma riktning, sorgligt.
Man får tycka vad man vill, men jag tycker inte att man får bete sig hur man vill. Läs om ni vill. Jag länkar inte dem idag.
Magnus Andersson, Mary X, Thomas Böhlmark,Carl Bildt, Per Ankersjö
Nej Sofia Arkelsten är nog varken naiv eller korttänkt, hon är bara kort sagt Moderat. Och då saknar man moral, att media undantagsvis uppmärksammar detta förhållande är bara något vi skall vara glada för.